När tonåringar fick skatta sitt psykiska mående upptäckte forskare att fler än tidigare säger sig må riktigt bra. Samtidigt mår de som mår dåligt betydligt sämre än ungdomar i samma ålder gjort innan.
En studie från Göteborgs universitet har undersökt förändringar i hur unga tonåringar i Sverige skattar sina depressiva symtom över två årtionden.
Forskarna jämförde två grupper av 13–16-åringar, en från 2004 och en från 2019–2020. Båda grupperna skattade sina depressiva symtom med hjälp av det internationellt etablerade självskattningsinstrumentet Children’s Depression Inventory (CDI).
Resultaten visar att den totala andelen ungdomar som rapporterar depressiva symtom var 21 procent 2004 och 29 procent 2019–2020. I sammanhanget klassas det inte som någon större ökning.
Bättre mående – och sämre
Studien visar dock en viktig förändring: 2004 skattade 15 procent av tonåringarna sin psykiska hälsa som mycket bra. Bland de som svarade 2019–2020 var denna siffra 33 procent. Fler tonåringar än tidigare mår alltså riktigt bra.
Samtidigt mår de som mår dåligt betydligt sämre. De ungdomar som rapporterade depressiva symtom 2019–2020 skattar sig högre på självnedvärderande och negativa tankar jämfört med de som skattade sig högt 2004.
– De som skattar sig högt vad gäller depressiva symtom i dag skattar sig betydligt högre än de individer som skattade sig högt tidigare. Vi ser också en ökning i vissa specifika områden, särskilt relaterade till självnedvärdering. Det är något som främst påverkar unga kvinnor, säger Carl Wikberg, distriktssköterska och adjungerad universitetslektor i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Självförakt sticker ut
CDI–skattningen mäter bland annat negativt humör, självkänsla, ineffektivitet och sociala problem. Bland tonåringarna som undersöktes 2019-2020 var det särskilt tre påståenden som stack ut och fick högre poäng hos de som mådde dåligt:
- ”Ingenting är roligt alls”
- ”Jag är dålig hela tiden”
- ”Jag kan aldrig bli lika bra som andra barn”
– Att vissa mår dåligt och ger uttryck för starkt självförakt kan väcka förtvivlan. Samtidigt är det väldigt hoppfullt att vi ser en större andel unga som skattar sig i den allra lägsta delen av skalan, vilket tyder på en förbättrad psykisk hälsa hos många. Det är alltså inte en enbart negativ trend, säger Carl Wikberg.
Öppenhet om psykisk ohälsa kan påverka
Studien ger inga exakta svar på varför dessa förändringar sker, men forskarna menar att förändringar i samhällsdiskussionen kring psykisk ohälsa kan spela in. En mer öppen attityd till psykiska besvär och behandlingar kan påverka hur unga uttrycker sitt mående i självskattningar.
Samtidigt understryks vikten av att skolhälsovård och primärvård fångar upp de ungdomar som skattar sig högt på depressiva symtom. Med verktyg som CDI skapas möjligheter att identifiera och stötta de som behöver hjälp.
617 tonåringar undersöktes
I studien ingick 617 ungdomar (13–16 år) från 2019–2020 inom ramen för ett större forskningsprojekt om depression. Jämförelsegruppen bestod av 80 ungdomar i samma ålder från 2004, som deltog i en validering av CDI i svensk kontext.
Vetenskaplig artikel:
Self-assessed depressive symptoms in adolescents comparing two Swedish cohorts born 15 years apart, Journal of Affective Disorders Reports.
