De som jobbar i hemtjänsten ställs ofta inför utmaningar i sin arbetsmiljö. Det kan handla om trånga badrum, cigarettrök och trakasserier från brukare. Dessutom försämrades arbetsmiljön tydligt under pandemin, visar studier från Umeå universitet.
Att jobba i hemmet hos olika brukare (personer som får hjälp av hemtjänsten) innebär stora utmaningar i arbetsmiljön. Eftersom arbetsplatsen är någons bostad krävs brukarens samtycke för att genomföra förbättringar, vilket gör det svårt att åtgärda arbetsmiljöproblem.
Några av de utmaningar som personal rapporterade i studien var rökning inomhus och ergonomiska problem med sängar och badrum.
– Med den här forskningen kan vi identifiera områden dit verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Hälften rapporterade problem med små badrum
Hemtjänstpersonal rapporterade omfattande problem med arbetsmiljön redan innan pandemin, problem som sedan ökade ytterligare under pandemin. Bland det som rapporterades fanns till exempel:
- Ergonomiska problem med dåliga sängar. Det rapporterades som problem av 29 procent före pandemin. Under pandemin var den siffran 37 procent.
- För små badrum. Det uppgavs vara ett problem av 40 procent före pandemin och av 50 procent under pandemin.
- Rökning inomhus. Det rapporterades av 24 procent före pandemin respektive 31 procent under den.
- Husdjur. 19 procent uppgav husdjur som problem före pandemin respektive 25 procent under den.
Sängar som inte är höj- och sänkbara kan leda till tunga lyft och förslitningsskador och det gäller även trånga badrum där rullstol inte får plats. Andra problem som rapporterades var trakasserier från brukare och besvär med anhöriga, men det var inte lika vanligt som de fysiska arbetsmiljöproblemen.
Skyddsutrustning under pandemin påverkade
Att många problem förvärrades under pandemin kan delvis förklaras med att det fanns brister i tillgången till och användning av skyddsutrustning, samtidigt som kommunikationen med brukarna försvårades av både skyddsutrustningen och av risken för smitta.
– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot med större smittspridning var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematisk, säger Fredrik Norström.
Hemtjänsten i norra Sverige undersöktes
Resultaten bygger på tvärsnittsstudier som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige: Västerbotten, Västernorrland samt Jämtland-Härjedalen. Studierna gjordes före och efter pandemin, 2017 respektive 2021.
Cirka 2 000 medarbetare i hemtjänsten inbjöds att svara på en enkät, varav 1 162 personer, 58 procent, svarade före pandemin, och 629 eller 33 procent under pandemin. Personalen angav hur vanligt det var med tio olika potentiella problem vid besök hos brukare.
I den enkät som genomfördes under pandemin ställdes även frågor om användande av och tillgång till skyddsutrustning.
Vetenskaplig artikel:
In-home work environment for home care workers in Northern Sweden before and during the Covid-19 pandemic, BMC Health Services Research.
