Utsläppen av växthusgaser från narkosmedel har minskat med 27 procent under tio år, visar en studie. Samtidigt har en del länder ökat användningen av narkosgasen desfluran som har stor klimatpåverkan. Trenden är oroande, menar forskare.
Olika narkosmedel i gasform används inom anestesisjukvården för att söva patienter under olika medicinska ingrepp. Narkosgaser innehåller växthusgaser som kan skada miljön. Nu visar en studie vid Lunds universitet att de globala utsläppen av växthusgaser från narkosgaser har minskat med 27 procent under de senaste tio åren.
Risk att framsteg motverkas
Minskningen beror främst på att höginkomstländer dragit ner på användningen av gasen desfluran som har högst klimatpåverkan. EU har till exempel valt att förbjuda gasen från och med januari 2026.
Samtidigt ökar användningen av desfluran kraftigt i vissa medelinkomstländer. Det riskerar nu att motverka framstegen, menar forskarna.
– Desfluran är 2 500 gånger mer potent än koldioxid. Höginkomstländer som USA, har kraftig minskat sin användning men gasen står fortfarande för mer än 60 procent av deras klimatutsläpp. I vissa länder, som i Japan, Kina, India, Ryssland, Indonesien, Thailand, och Vietnam, ser vi en ökning av användandet, säger Adrien Talbot, doktorand i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Utsläppen skulle kunna halveras
En nyckel till att minska utsläppen ytterligare är en bredare övergång till sevofluran, som är en narkosgas med betydligt lägre klimatpåverkan. Enligt forskarna har denna gas samma, eller till och med bättre, egenskaper jämfört med andra alternativ vid sövning av patienter.
Om desfluran helt ersattes av sevofluran skulle den globala klimatpåverkan från narkosgaser kunna minska med ytterligare 69 procent, enligt studien.
– Det är positivt att flera av världens största länder får möjlighet att erbjuda anestesi och kirurgi för att möta befolkningens vårdbehov, men det är samtidigt oroande att de i hög grad väljer att använda desfluran. Om fler slutade skulle vi kunna halvera klimatutsläppet, och ändå dubbla antalet anestesier i världen, säger Peter Bentzer, forskare inom anestesi och intensivvård vid Lunds universitet.
Viktigt för sjukvårdens klimatarbete
Forskarna lyfter fram att ökad användning av narkosgas i sig inte behöver vara negativt. Det kan till exempel innebära att fler kvinnor kan sövas under svåra förlossningar eller att fler opereras för cancer och frakturer.
– Bakgrunden till att vår forskargrupp är engagerade i att studera sjukvårdens klimat- och miljöeffekt är att vi vill ha en kunskapsbaserad förändring av vården, inte implementera plakatpolitik. Då krävs att man har en holistisk bild och ser till den totala klimateffekten av möjliga förändringar i vården, säger Peter Bentzer.
–Vi vill bidra med kunskap så att vi kan minska risken att vården i sig leder till försämrad hälsa hos människor på grund av att klimat- eller miljöpåverkan ökar, fortsätter han.
Mer om studien om narkosgaser
Studien bygger på globala försäljningsdata av narkosgaser från 91 länder, vilket täcker 80 procent av världens befolkning. Forskarna har sedan undersökt förbrukningstrenden för så kallade halogenerade narkosgaser mellan 2014 och 2023.
Forskarna beräknade klimatpåverkan genom att använda så kallade koldioxidekvivalenter* för en 100-årsperiod. De såg att narkosgaser utgör en betydande – men också påverkbar – källa till växthusgasutsläpp inom sjukvården.
*Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att kunna undersöka olika gasers bidrag till växthuseffekten jämfört med koldioxid, som står bakom merparten av mänskliga utsläpp.
Vetenskaplig artikel:
Greenhouse gas impact from medical emissions of halogenated anaesthetic agents: a sales-based estimate, The Lancet Planetary Health.
