Bättre luftkvalitet i Stockholms innerstad och färre barn och vuxna som påverkas negativt av luftföroreningar. Det blir effekterna när fossildrivna fordon förbjuds i stadskärnan i år.
När Stockholms stad under 2025 ska förbjuda alla bensin- och dieseldrivna fordon att köra i vissa delar av innerstaden, blir man först i Sverige – och kanske även Europa – att införa en så kallad miljözon klass 3. Som stöd för sitt långtgående beslut utgick kommunen bland annat från slutsatser i Olena Gruzievas forskningsprojekt.
– Vi har sett negativa hälsoeffekter av luftföroreningar redan på små barn. Dessutom har nytillkomna studier visat att till och med små förbättringar av luftkvalitén är förknippat med förbättrad lungfunktion och minskad risk att drabbas av astma från barndom till tidig vuxenålder, säger Olena Gruzieva, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Samband mellan luftkvalitet och astma
Vid Karolinska Institutet pågår sedan flera decennier det så kallade BAMSE-projektet, som delfinansieras av forskningsrådet Forte. Forskare har följt cirka 4 000 personer som föddes i mitten av 1990-talet, och genom åren har projektet fått fram mycket kunskap om sambanden mellan luftföroreningar och folksjukdomar som astma och allergi.
– Stockholms stad hörde av sig med en remiss till Karolinska Institutet och ville veta vad forskningen säger om hälsoeffekter. Då kunde vi använda vår studie på spädbarn och även några andra studier, förklarar Olena Gruzieva.
I delprojektet Exponering för luftföroreningar och luftvägsproblem från barndomen till vuxen ålder, som hade ekonomiskt stöd av Forte, studerade Olena och hennes kollegor bland annat lungkapaciteten hos spädbarn som har växt upp i Stockholms innerstad. En viktig slutsats var att redan måttligt förhöjda halter av partiklar i inandningsluften leder till försämrad lungfunktion vid sex månaders ålder.
Även spädbarn påverkas av dålig luft
Nedsatt lungfunktion är i sig ingen sjukdom, men det ökar risken för att senare i livet drabbas av astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt hjärt- och kärlsjukdomar, konstaterar Olena Gruzieva.
– Det är oroväckande att vi ser den här typen av påverkan hos små barn även i en stad som Stockholm, som ur ett internationellt perspektiv ändå har en relativt bra luftmiljö.
För Olena Gruzieva är det viktigt att forskningresultaten sprids utanför akademin och kommer till nytta i samhället.
– Men det är också viktigt för mig som forskare att vara försiktig när vi tolkar och kommunicerar våra studier, så att vi bygger kommunikationen på faktiska resultat och inte gör övertolkningar.
Vad är en miljözon?
En miljözon är ett särskilt känsligt område i en stad eller tätort som man vill skydda från avgaser och utsläpp. För att kunna reglera miljözonerna har man infört ett antal utsläppsklasser som kallas Euro I‒VI.
Inom miljözon klass 1 finns restriktioner för tunga fordon, som lastbilar och bussar.
Miljözon klass 2 är striktare och tillåter bara lättare bussar, lastbilar samt personbilar med minst Euroklass Euro V.
Inom miljözon klass 3 får bara elbilar och fordon som drivs av gas eller bränsleceller tillgång.
För varje klass finns dock undantag.
Varutransport vs folkhälsa
Beslutet att införa den nya miljözonen har kritiserats, bland annat av näringslivet som pekar på svårigheter för varutransporter i området. Men utifrån ett folkhälsoperspektiv är som sagt vetenskapen tydlig.
– Tidigare studier visar att det inte finns något tröskelvärde, under vilket luftföroreningar inte påverkar hälsan negativt. Därför är det viktigt att få ner luftföroreningarna så mycket som möjligt, säger Olena Gruzieva.
Biltrafiken är en stor källa till luftföroreningar. Dessutom utsätts många för hälsofarliga ämnen på sina arbetsplatser. Visserligen drabbar vägtrafiken fler individer, men nivåerna av farliga ämnen – och hälsoriskerna – är ofta högre i arbetsmiljön. Karin Broberg är professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet:
– Jag upplever att arbetsmiljöriskerna är lite bortglömda. Många människor tänker att det finns gränsvärden och att vi därför är säkra. Men det kan ta många år innan symptom och sjukdomar upptäcks.
Sexvärt krom kan ge lungcancer
Sexvärt krom är ett känt cancerframkallande ämne där exponering ökar risken för lungcancer. Trots det används ämnet fortfarande vid bland annat ytbehandling av metaller och sprids oavsiktligt vid svetsning i kromhaltigt stål. Totalt rör det sig om 18 000 svenska arbetstagare som på ett eller annat sätt exponeras för sexvärt krom, berättar Karin, Broberg.
– Både myndigheter och företag känner till riskerna med sexvärt krom och det finns ett gränsvärde. Men vi har inte haft några nya data om exponeringsnivåer sedan 90-talet, säger Karin Broberg.
I forskningsprojektet SafeChrom har Karin, i samarbete med kollegor i Sverige, Danmark och Finland, undersökt luften på 15 arbetsplatser och även tagit blod- och urinprover på totalt 116 arbetstagare. Även om majoriteten av de undersökta arbetstagarna, cirka 90 procent, utsätts för halter under nuvarande svenska gränsvärdet exponeras ungefär var tionde undersökt person för nivåer över gränsvärdet.
– Men det är viktigt att komma ihåg att sexvärt krom är cancerframkallande även i små mängder. Att hålla sig under gränsvärdet är ingen garanti för att undvika cancer, säger Karin, Broberg.
Sänkt gränsvärde för sexvärt krom väntas
Kartläggningen har lett till att Arbetsmiljöverket kommer att föreslå sänkt gränsvärde från och med årsskiftet 2025/2026 – från dagens 5 mikrogram till 1 mikrogram per kubikmeter luft.
– Vi har känt till att risknivån vid dagens gränsvärde är hög. SafeChrom har gett oss kunskap om den faktiska exponeringen och det har givit oss stöd att föreslå en sänkning, säger Karin Staaf, sakkunnig handläggare på Arbetsmiljöverket.
Det sänkta gränsvärdet är avsett att leda till lägre exponering för sexvärt krom på arbetsplatser och på sikt färre människor som drabbas av cancer. Men det är viktigt att minska exponeringen ytterligare, enligt Karin Broberg vid Karolinska Institutet.
– Gränsvärden bör sättas utifrån hälsorisker men sätts också utifrån vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Och eftersom sexvärt krom är tröskellöst cancerframkallande, bör exponeringen komma ner så långt det bara går.
Vad gäller för miljözon klass 3?
Miljözon klass 3 ställer högst krav på vilka fordon som får färdas i zonen.
I miljözon klass 3 är följande tillåtna:
- rena elfordon (ej laddhybrider).
- gasfordon med utsläppsklass Euro 6.
- bränslecellsfordon.
- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6 (gäller endast tunga lastbilar och bussar).
- alla mopeder och motorcyklar
Forskning ska komma till användning
SafeChrom avslutades under 2023. Sedan dess har forskarna jobbat med att sprida sina resultat, bland annat genom att presentera resultaten för såväl arbetstagare och företag som myndigheter. Forskarna lämnar också rekommendationer om hur exponeringen för sexvärt krom kan minska; dels hur förebyggande åtgärder som andningsskydd och ventilation kan användas mer effektivt, dels hur provtagning på arbetstagare bör utformas för att så tidigt som möjligt upptäcka dem som utsätts för höga nivåer.
– Vi som forskare har ett ansvar att sprida forskningsresultat och bidra till en förändring. Det är ofta svårt att få tid att följa upp effekterna i ett vanligt forskningsprojekt. Men för mig är det superviktigt att vetenskapliga resultat också kommer till praktisk användning, säger Karin Broberg.
Text: Henrik Lundström, Forte Magasin
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
Område för miljözon klass 3
Sveriges första miljözon klass 3 skulle införas i Stockholm den 1 januari 2025, men har försenats på grund av överklagande.
Det aktuella området i Stockholm city gäller följande gator:
- Malmskillnadsgatan mellan broarna över Hamngatan respektive Kungsgatan
- Regeringsgatan mellan Hamngatan och bron över Kungsgatan
- Norrlandsgatan mellan Hamngatan och Kungsgatan
- Biblioteksgatan
- Oxtorgsgatan
- Oxtorget
- Lästmakargatan
- Jakobsbergsgatan
- Mäster Samuelsgatan öster om bron över Sveavägen
- Smålandsgatan
- Norrmalmstorg.
Målet med miljözon 3 är att:
- sänka halterna av luftföroreningar till de riktvärden som WHO rekommenderar,
- minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent till 2030,
- snabba på elektrifieringenutsläppsfri innerstad 2030.
Det förväntas även ge en säkrare och trevligare gatumiljö att vistas, gå och cykla i.
Källa: Stockholms stad
