De som jobbar i ambulans utsätts ofta för höga krav men många säger sig ändå ha en god hälsa. Trots det visar en ny studie att de har flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.
Att jobba i ambulans är krävande. Utöver fysiska, mentala och sociala krav rapporterar personalen också om risker för olyckor och hot och våld. Trots utmaningarna rapporterar många att de mår bra, visar en avhandling från Jönköping University.
Ambulanspersonal är också mycket fysiskt aktiva på fritiden. 75 procent rapporterar måttlig till hög fysisk aktivitet och har en låg frekvens av livsstilsrelaterade riskfaktorer.
– Arbetet inom ambulanssjukvården präglas av en hög andel fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet. Trots detta visade resultaten att personalen fortsatte att vara fysiskt aktiva på samma intensitetsnivå även under sin fritid, säger Anna Johnsen, universitetsadjunkt på Hälsohögskolan, Jönköping University, som har undersökt ambulanspersonal i sin avhandling.
Tidigare forskning har visat att grupper som är mycket fysiskt aktiva i sitt arbete ofta tenderar att ha en mer stillasittande fritid, men det gäller alltså inte för ambulanspersonalen i hennes avhandling.
Flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar
Trots den fysiska aktiviteten på fritiden och att personalen själva upplever att de mår bra, hittade Anna Johnsen flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar bland deltagarna. Med hjälp av hälsoundersökningar och blodprover kunde hon se att 64 procent av deltagarna hade högt BMI. Dessutom hade 45 procent högt blodtryck och 64 procent hade högt LDL-kolesterol (det ”dåliga” kolesterolet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar).
– En hög andel av ambulanspersonalen hade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, vilket indikerar behovet av regelbundna hälsokontroller.
Skillnader mellan kvinnor och män
Det finns också skillnader mellan kvinnor och män som jobbar i ambulans. Kvinnorna rapporterade till exempel trötthet, otillräcklig återhämtning och sömnproblem i högre utsträckning än männen. De fysiska kraven uppgavs också vara mer krävande av kvinnorna än av männen. Detta trots att kvinnorna hade hög fysisk kapacitet, i flera av testerna hade de bättre resultat än männen.
Samtidigt hade män högre nivåer av vissa riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.
– Ambulanssjukvården bör därför reflektera över om den fysiska arbetsmiljön är anpassad för både kvinnor och män. Vidare kan möjligheten till individualiserad träning under arbetstid övervägas för att bidra till att bibehålla personalens höga fysiska kapacitet, säger Anna Johnsen.
Förändringar som kan förbättra arbetsmiljö och hälsa
Anna Johnsen föreslår flera förändringar för att förbättra arbetsmiljön och hälsan hos ambulanspersonal:
- Träning på arbetstid: Ambulanspersonal kan få möjlighet att träna under arbetstid för att behålla sin höga fysiska kapacitet.
- Hälsokontroller: Regelbundna hälsokontroller kan införas för att tidigt upptäcka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem.
- Anpassad arbetsmiljö: Arbetsmiljön kan anpassas bättre för både kvinnor och män, så att alla kan arbeta under lika bra förhållanden.
Avhandling:
Working in the Swedish ambulance service – a multifaceted picture in relation to health, Jönköping University.
