Marinarkeologer från bland annat Stockholms universitet kan nu bekräfta att en antik hamn i Asine på Peloponnesos har existerat. Men när byggdes hamnanläggningen egentligen? Forskarna hoppas att fynd som lerkrukor ska ge vägledning till svaret.
Asine var en grekisk bosättning under sen stenålder i landskapet Argolis på Peloponnesos. I arkeologiska undersökningar har rester av bebyggelse påträffats på en udde som sträcker sig ut mot Argolis-bukten, men också på en intilliggande kulle.
Platsen började undersökas av svenska arkeologer 1922, men det skulle dröja ända till 1970-talet innan utgrävningar återupptogs under ledning av Svenska institutet i Aten.
Hamnanläggning under ytan
Under de senaste fyra åren har forskare från bland annat Stockholms universitet inventerat fornlämningar under vattnet i ett anslutande område till bosättningen. Arkeologer har länge trott att en hamnanläggning kan ha funnits i området. Dykningar och utgrävningar av havsbotten som gjordes hösten 2024 kan bekräfta att detta stämmer.
Mer om den grekiska bosättningen
Asine nämns bland annat i antika källor och på 700-talet före vår tideräkning invaderades bosättningen av stadsstaten Sparta. Asine har haft en strategisk betydelse genom historien. Under hellenismen konstruerades en befästning på platsen som förstärktes under venetiansk tid.
Det äldsta omnämnandet i text av bosättningen är från Homeros skeppskatalog där Asine omnämns som deltagare i det trojanska kriget.
Det rör sig om en stor uppbyggd hamnplattform som sträcker sig upp till 70 meter ut från den nuvarande stranden. Genom olika geologiska processer har plattformen hamnat under vatten. Det som ursprungligen var marknivån när plattformen byggdes återfinns nu på cirka två meters djup.
– Nu när vi konstaterat att plattformen under vattnet är artificiell, ställer man sig osökt frågan om hur gammal den är? På platsen finns spår av mänsklig aktivitet från stenåldern fram till idag, frågan är när och i vilket sammanhang som denna ganska omfattande hamnanläggning uppfördes, säger Niklas Eriksson, docent i arkeologi vid Stockholms universitet och specialiserad på marinarkeologi.
Oklart när hamnen byggdes
Men bland de arkeologiska fynden finns delar av amforor, lerlkärl, som är inkilade bland stenarna i den uppbyggda plattformen.
– Dessa fynd kanske inte ser så mycket ut för världen men de är intressanta ledtrådar för att datera hamnanläggningen. Med en mer precis datering kan vi förstå under vilket skeende i Asines långa historia som hamnanläggningen uppfördes, säger Niklas Eriksson.
Utgrävningarna fortsätter
Genom att studera hamnanläggningen och det omgivande maritima landskapet kan forskarna bättre förstå hur en plats som Asine fungerade för handel och transporter, men också krigföring.
I slutet av september planerar forskarna att fortsätta arbetet med att gräva ut, datera och bättre förstå hur Asines sjunkna hamn fungerade och när den anlades.
Utgrävningarna görs i samarbete med Svenska institutet i Aten, Göteborgs universitet och grekiska myndigheten för undervattensarkeologi.
Texten är en bearbetning av en artikel på Stockholms universitets webbplats
