När forskare ville undersöka vilka miljöföroreningar som finns i städer samlade de in döda igelkottar. Det visade sig att igelkottarna bland annat innehöll höga halter av bly och flera giftiga ämnen.
Studien gjordes av forskare vid Lunds universitet för att ta reda på vilka risker både djur och människor utsätts för i stadsmiljön
– Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss, säger Maria Hansson, ekotoxikolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Igelkottarna innehöll giftiga ämnen
Resultaten visade att igelkottarna i Lund hade höga halter av tungmetallen bly och innehöll flera olika miljökemikalier som ftalater (används som mjukgörare i plast och gummi).
Igelkottarna innehöll också:
- PCB, ett samlingsnamn för giftiga ämnen som varit förbjudna att använda sedan 1970-talet.
- Bekämpningsmedel.
- Förhöjda värden av andra tungmetaller.
- Flamskyddsmedel (kemikalier som ska förhindra att material börjar brinna) som innehöll grundämnet brom. Kemikalierna är svårnedbrytbara, men giftigheten varierar.
- I vissa djur hittade forskarna så kallade PAH-ämnen (polycykliska aromatiska kolväten). Många PAH-ämnen är, eller misstänks vara, cancerframkallande enligt Naturvårdsverket.
Mängden miljöföroreningar överraskade forskare
Forskare har tidigare undersökt tungmetaller i igelkottar i andra städer i Europa. Resultatet från Lund visar på ungefär samma höga nivåer.
– Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly, säger Maria Hansson.
Forskarna i Lund är också, vad de vet, de första att hitta bevis för att igelkottar utsätts för PAH, ftalater och bekämpningsmedel.
Många hälsofarliga ämnen i städer
Studien visar att stadsmiljöer innehåller många ämnen som är farliga för hälsan.
– Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord, säger Maria Hansson.
Hon menar att studien visar att det behövs bättre övervakning av kemikalier i städer och också i trädgårdar och parker.
– Människor bör också minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast eftersom det har en påverkan på naturen. Vi vill ju ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda, säger hon.
Oklart hur igelkottarna påverkas
Hur igelkottarna påverkas av de ämnen och miljöföroreningar som de utsätts för vet inte forskarna i dag.
– Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp, säger Maria Hansson.
Allmänheten hörde av sig om de hittade död igelkott
Gröna områden i städer är attraktiva för många vilda djur. Igelkottar vandrar långa sträckor – in och ut ur parker och trädgårdar varje natt – och äter insekter och andra ryggradslösa djur.
När forskare i Lund ville veta mer om vilka kemikalier och föroreningar som finns i stadsområden valde de därför att undersöka igelkotten. Syftet var att förstå vilka riskfaktorer de olika föroreningarna utgör för djur, och även för oss själva.
I projektet, som utgick från Lund och näraliggande områden i Skåne, tog Maria Hansson, ekotoxikolog, och hennes kollegor hjälp av allmänheten, som ombads höra av sig om de stötte på en död igelkott. Forskarna fick även tillgång till igelkottar som lämnats in till viltrehabilitering, men avlidit. Totalt mätte de förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, och 48 organiska miljöföroreningar.
Forskarna ville göra en mer genomgående analys än vad som gjorts tidigare. Därför tittade de både på långsiktig exponering för tungmetaller (genom att undersöka både taggar och tänder) och på exponering mer i närtid för en mängd olika organiska miljökemikalier (genom att undersöka levervävnaden).
Igelkotten är en rödlistad art, det finns alltså en risk för att den kan dö ut, och Maria Hansson betonar vikten av att så långt som möjligt använda vävnad från redan döda djur i studier som denna.
– Att medvetet avliva vilda djur är oetiskt och ska undvikas i högst möjliga mån.
Vetenskaplig artikel:
The dead can talk: Investigating trace element and organic pollutant exposure in mammalian roadkill under contrasting habitats, Environmental Pollution.
