
Utländsk litteratur översätts inte alltid från originaltexten utan tar i stället omvägen via ett annat språk. Det visar en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Vid en så kallad indirekt översättning utgår man inte från romanens originalspråk. Istället används en befintlig översättning på till exempel engelska.
Det har hävdats att denna metod inte används längre, men att det inte stämmer blev tydligt när Han Kang från Sydkorea tilldelades Nobelpriset i litteratur 2024. Då blossade en internationell debatt upp kring den engelska översättning som den svenska översättningen av romanen ”Vegetarianen” utgick från.
Även från närliggande språk
I en avhandling vid Göteborgs universitet framgår att flera romaner årligen har översatts indirekt till svenska mellan 2000 och 2015. Totalt översattes 27 olika språk indirekt under perioden. Det motsvarar 70 verk, eller 1,3 procent av översättningarna.
– De ursprungliga källspråken är inte bara sådana för vilka man kan anta att det skulle vara svårt att hitta översättare till svenska, såsom kannada*, kazakiska och kurdiska. Även geografiskt och typologiskt närliggande språk, som italienska, nederländska och tyska har översatts indirekt under 2000-talet, säger doktoranden Anja Allwood, som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Rättigheter en förklaring
I de senare fallen beror det inte på att översättare saknas.
– Det rör sig i stället ofta om att den som äger översättningsrättigheterna av olika skäl vill att översättningen till svenska ska göras via en befintlig översättning till engelska. Till exempel om ett brittiskt eller amerikanskt förlag köpt översättningsrättigheterna och redigerat om boken inför publiceringen på den engelskspråkiga marknaden, säger Anja Allwood.
För de flesta indirekta översättningar har engelska använts som förmedlande språk. Detta beror troligen på engelskans viktiga roll i världen, men även andra språk förekommer.
Påverkar inte stöd
Avhandlingen visar också att indirekt översatta romaner inte har sämre förutsättningar att beviljas litteraturstöd från Statens kulturråd än direktöversättningar. Snarare har stödet till indirekta översättningar varit förvånansvärt hög, enligt Anja Allwood.
– Det kan hänga ihop med att dessa romaner ofta behandlar ämnen och kulturer som sällan är teman i övrig översatt litteratur, säger hon.
Håller hög kvalitet
Trots kontroverserna kring 2024 års Nobelpris visar avhandlingen att läsare av indirekt översatt skönlitteratur generellt inte behöver oroa sig över kvaliteten. De ursprungliga författarna är oftast högt ansedda och översättningarna till svenska görs främst av erfarna översättare.
– Samtidigt går det att fråga sig hur det påverkar vår upplevelse av utländsk litteratur när denna huvudsakligen förmedlas genom översättningar anpassade för en engelskspråkig publik, säger Anja Allwood.
* Kannada är ett dravidiskt språk som talas främst i delstaten Karnataka i södra Indien.
Avhandling:
Litteratur på omvägar. Tre perspektiv på indirekta romanöversättningar till svenska 2000–2015, Göteborgs universitet.