När kriget bröt ut tvingades chefer inom Ukrainas offentliga förvaltning tänka om. De gick från toppstyrning till ett mer delat och samarbetsinriktat ledarskap. Enligt en studie från Södertörns högskola har det varit en nyckel till landets motståndskraft.
Trots Rysslands fullskaliga invasion har Ukraina lyckats upprätthålla en fungerande offentlig förvaltning. En ny studie undersöker hur landet har kunnat vara så motståndskraftigt.
Resultaten visar att ledarskapet i Ukraina har förändrats över tid – från en toppstyrd och auktoritär stil före 2014 till mer inkluderande och samarbetsinriktade arbetssätt. Det här blev särskilt tydligt efter invasionen 2022.
– Vi ser hur offentligt ledarskap i Ukraina gått från att vara toppstyrt till något som delas mellan kollegor, myndigheter och medborgare. Det var inte en nödlösning, det var en utveckling som hade börjat långt tidigare, säger Olena Shevtsova, forskare i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, i ett pressmeddelande.
Tre nivåer av ledarskap
Studien bygger på 15 djupintervjuer med offentliga chefer i Ukraina, på både lokal och nationell nivå. Frågorna handlade om hur de ser på sitt arbete mitt i krisen och hur de får saker att fungera.
De intervjuade cheferna berättar att kriget har tvingat fram ett mer delat ledarskap, där ansvaret nu delas både inom och mellan olika organisationer och sektorer.
Forskarna identifierade tre nivåer av ledarskap där nya former för samarbete vuxit fram:
-
1
Inom organisationer: Här bytte personer roller beroende på vad som behövdes för stunden.
-
2
Mellan myndigheter: Bättre samarbete mellan till exempel migrationsmyndigheten och utrikesdepartementet behövdes för att ordna pass till ukrainska medborgare utomlands.
-
3
Mellan sektorer: I vissa fall fick förslag från civilsamhället stor betydelse. Till exempel lyssnade tjänstemän på medborgarna när namn på gator ändrades.
– Vi såg fall där civilsamhället inte bara blev lyssnat på – utan där deras förslag faktiskt avgjorde. Till exempel vid namnbyten på gator valde myndigheterna i många fall helt enkelt det som medborgarna föreslog. Det var ett sätt att hantera alla de kriser som följde i krigets spår. De agerade lokalt, situationsanpassat och tillsammans. Det är vad vi kallar “leadership as practice”, säger Olena Shevtsova.
Ny syn på ledarskap i kris
Även om varje kris är unik, menar Olena Shevtsova att resultaten från studien är relevanta långt utanför Ukrainas gränser.
– Mycket tidigare forskning om krisledarskap utgår från idén om den starka, ensamma ledaren. Här visar vi att samverkan, delat ansvar och flexibilitet kan vara minst lika avgörande – särskilt i offentlig sektor, säger hon.
Hon understryker samtidigt att det ukrainska exemplet inte uppstod i ett vakuum. Förutsättningar fanns redan på plats.
– Vi såg den här utvecklingen redan innan kriget. Vi vet inte om ett land utan kollektivistiska ledarskapsideal skulle kunna göra samma förflyttning, säger Olena Shevtsova.
Vetenskaplig artikel:
Leadership during the war: perceptions of ideal leadership among public leaders in Ukraine, International Journal of Public Leadership.
