En studie vid SLU visar att barns kost redan i förskoleåldern ofta överskrider hållbara gränser för planeten. Enligt forskarna pekar resultaten på att vuxna inte lyckas visa att mat kan vara både god, näringsrik och hållbar.
– Min hypotes var att förskolorna skulle bidra till att göra barns matvanor totalt sett mer hållbara. Så jag blev lite besviken när det visade sig att det inte var så, säger Maria Jacobsen, nutritionist och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I en studie har hon och forskarkollegor undersökt över 700 fyraåringars matvanor i Sverige. Deras analys visar att de äter långt ifrån hållbart.
– Och hållbarhet handlar ju inte bara om klimatet, utan också om sådant som djurvälfärd, biologisk mångfald, vattenhushållning och jordbrukets utsläpp. Med hela den komplexiteten inräknad var det inte en enda fyraåring vars matvanor höll sig inom alla de planetära gränserna, säger Maria Jacobsen.
Överskrider gränsvärden
Forskarnas analys visar att fyraåringars matvanor överskrider fem av sex gränsvärden för indikatorer som mäter hållbarhet. Förklaringen är nivån på konsumtionen av rött kött, mejeriprodukter, grönsaker och frukt, som bidrar till stora koldioxidutsläpp, kväve- och fosforutsläpp och förlust av biologisk mångfald.
– Många förskolor serverar inte så mycket rött kött, men den hållbarhetsvinsten försvinner tyvärr, eftersom barnen äter så mycket mejeriprodukter i stället. Och hemma äter barnen förstås annorlunda än på förskolan, men det totala hållbarhetsavtrycket därifrån blir ungefär detsamma, säger Maria Jacobsen.
Pojkar äter mer kött, flickor mer grönt
Redan vid fyra års ålder syns tydliga könsskillnader i matvanor. Pojkar äter mer rött kött, vilket ger större klimatavtryck, medan flickor äter mer frukt och grönsaker – något som i sin tur kan påverka vattenförbrukning och användning av bekämpningsmedel. Mönstren följer med upp i vuxen ålder.
– Vuxna som föredöme här är jätteviktigt, vuxna som äter baljväxter och fullkorn och annan hållbar mat. Men det är förstås väldigt svårt att hitta vägar att påverka vad barnfamiljer äter hemma, och fortfarande fostrar vi tyvärr våra barn att äta ohållbart, säger Maria Jacobsen.
Regionala skillnader
Studien visar också att barn på landsbygden äter mindre hållbart än barn i storstäder – och att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar hur hållbart barnen äter.
– Vuxna med längre utbildning äter mer hållbart än de med kortare utbildning, och detsamma gäller deras barn. Att barn på landsbygd äter mindre hållbart kan vara en kombination av föräldrars lägre utbildningsnivå och att mer hållbara matalternativ inte är lika tillgängliga i utbudet i mataffären, menar Maria Jacobsen.
Förskolan har en viktig uppgift
År 2023 hade 77 av Sveriges 290 kommuner rapporterat in till Livsmedelsverket att man har riktlinjer för mer hållbar mat i förskolan.
– Men fler måste göra mer för att vi ska nå resultat. Vi måste utbilda förskolans kockar i hållbarhet, och våga utsätta barnen för nya smaker och konsistenser. Här ser jag stor potential, för små barn är oftast ganska öppna för det. Och det går att laga jättemycket mat som är både god, näringsrik och hållbar, som olika vegetariska grytor, lasagner och soppor med härliga kryddor, till exempel, säger Maria Jacobsen.
Vetenskaplig artikel:
Fostering unsustainability? An analysis of 4-year-olds’ dietary impacts in Sweden, Current Research in Environmental Sustainability.
Mer om studien
I undersökningen ingick ett statistiskt representativt urval av 746 fyraåringar. Analysens grunddata kom från Riksmaten småbarn 2021-24. Det är Livsmedelsverkets sjätte rikstäckande undersökning av svenskarnas matvanor och den första med fokus på hur barn mellan 1,5 och 4 år i Sverige äter.
