Över 70 procent av religiösa församlingar i Sverige har utsatts för någon form av brott det senaste året. Det visar en studie som kartlagt församlingars utsatthet och sårbarhet för brott.
Studien, som gjordes av forskare vid Marie Cederschiöld högskola, undersökte 1 184 församlingar från både statsbidragsberättigade trossamfund och Svenska kyrkan.
Resultatet visar tydliga skillnader i hur utsatta olika samfund är.
– Brottens karaktär skiljer sig mellan olika samfund – allt från elektroniska angrepp och inbrott till direkta våldshandlingar, hot och anlagda bränder, säger Linnea Lundgren, lektor vid Institutionen för civilsamhälle och religion vid Marie Cederschiöld högskola, i ett pressmeddelande.
Fyra av tio församlingar utsattes för våldsbrott
Två tredjedelar av församlingarna har drabbats av egendomsbrott, där ekonomisk brottslighet, elektroniska angrepp och inbrott är vanligast. Våldsbrott drabbade drygt fyra av tio församlingar. De riktades främst mot personer (snarare än lokaler) och den vanligaste formen var hot och hat i digitala miljöer.
Forskarna kom fram till att det finns två typer av sårbarhet bland trossamfunden.
Den första typen gäller församlingar som är väldigt öppna och har omfattande verksamhet. Särskilt Svenska kyrkan, katolska kyrkan och frikyrkorna är utsatta på grund av sina öppna lokaler och arbete med socialt utsatta grupper.
Den andra typen av sårbarhet är kopplad till religiös och etnisk tillhörighet. Judiska, muslimska och delvis även ortodoxa församlingar är särskilt utsatta för systematiska och återkommande våldsbrott som grundar sig i hat och fördomar.
Geografi spelar också en avgörande roll. Församlingar i städer är mer utsatta för både egendoms- och våldsbrott jämfört med församlingar på landsbygden, oavsett samfundstillhörighet.
Känsla av otrygghet bland medlemmar
Säkerhetsläget påverkar hur församlingar uttrycker sig och agerar, visar resultatet. Var fjärde församling med sociala mediekonton har avstått från att publicera inlägg av säkerhetsskäl. Drygt två av tio församlingar har valt att avstå från aktiviteter på grund av rädsla för att utsättas för hat och hot.
Det råder en utbredd känsla av otrygghet bland medlemmar, särskilt inom judiska och muslimska församlingar, där många upplever en oro för hot och trakasserier.
Dessutom visar studien att det finns ett betydande mörkertal i polisanmälningar. Sex av tio brottsutsatta församlingar har inte polisanmält ett enda av de brott de utsatts för det senaste året. Orsakerna är främst att det upplevs som meningslöst eller att det varit en bagatell, men också att församlingarna själva hanterat situationen. Inom vissa församlingar finns det också en rädsla för att polisanmälningar leder till medial uppmärksamhet som kan få negativa konsekvenser.
Vill se samarbete för att motverka brott
Bristande brandskydd och trängsel vid religiösa sammankomster är också en säkerhetsrisk i vissa församlingar.
Det förebyggande säkerhetsarbetet varierar kraftigt. Närmare hälften av alla församlingar saknar rutiner för förebyggande åtgärder mot hot, hat och trakasserier. Många församlingar upplever också att administrativa hinder och resursbrist försvårar nödvändiga säkerhetsåtgärder.
– Nio av tio församlingar anser att trossamfunden behöver samarbeta mer över religionsgränserna för att motverka antireligiösa brott. Trots många goda exempel på samverkan med kommuner och blåljusinstanser känner sig många församlingar bortglömda och upplever ett bristande intresse från lokala offentliga aktörer, säger Linnea Lundgren.
Studien gjordes på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund.
Rapport:
Hot och Risker i Trossamfund: En nationell kartläggning av lokala församlingars utsatthet och sårbarhet för brott och andra risker, Myndigheten för stöd till trossamfund.
