Friidrottare kollar en träningsklocka.
Bild: Depositphotos
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

Många elever på idrottsgymnasier använder tekniska hjälpmedel för att följa sin utveckling. Men den ökande datamängden kan också skapa stress och osäkerhet.

Pulsklockor, träningsappar och mätdata har blivit vardag för unga idrottare. Men teknik som syftar till att förbättra prestationer kan också leda till att pressen ökar. Det visar en rapport från forskare vid Högskolan Dalarna.

– Unga idrottare lämnas ofta ensamma med sin data. Det kan leda till stress, feltolkningar och att de tappar tilliten till sin egen känsla, säger Mikael Swarén, forskare i idrottsvetenskap vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.

En av fyra känner stress

Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Riksidrottsförbundet, bygger på en studie med över 400 elever och nästan 50 tränare från fem gymnasieskolor med idrottsinriktning. Den visar att:

  • Sju av tio elever använder tekniska hjälpmedel för att mäta träning och återhämtning.
  • En av fyra elever uppger att de känner stress kopplad till mätningarna.
  • Hälften av eleverna ser ingen tydlig effekt av tekniken på sin prestation.
  • Två av tio tränare analyserar aldrig elevernas data, och lika många diskuterar aldrig datan med de aktiva.

– Många idrottare säger först att det inte påverkar dem, men sedan kryper det fram att de faktiskt blir påverkade. För vissa är det tävlingsstress, men för andra handlar det om oro kring sömn, mat eller återhämtning, säger Mikael Swarén.

Idrottarna försöker tolka själva

Enligt rapporten finns risker med att ge unga för mycket data utan vägledning.

– De känner sig övervakade utan att förstå varför. Det kan leda till att de försöker tolka datan själva, utan rätt kunskap. Det skapar lätt en känsla av vilsenhet – och i värsta fall en ökad stress, säger Mikael Swarén

Tekniken ska inte ses som ett hot, menar han, men tränare behöver få rätt utbildning och kunskap för att kunna använda den på ett korrekt sätt.

Mikael Swarén efterlyser även ett mer restriktivt tänkande från tränare och skolor.

– Om man inte har resurserna att tolka datan tillsammans med eleverna bör man inte uppmuntra användningen. Tekniken ska vara ett komplement, inte grunden i träningen, säger han.

Rapport:

När varje steg mäts – Hur påverkas unga idrottare av idrottsteknologi, Riksidrottsförbundet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera