Forskare har identifierat det avgörande ögonblick då tjock- och ändtarmscancer förändrar sina gener för att undkomma immunförsvaret – en upptäckt som kan bana väg för mer effektiva immunterapier.
Liksom universum började med en big bang, har även tjock- och ändtarmscancer ett avgörande ögonblick som bestämmer hur sjukdomen kommer att utvecklas. Cancerns ”big bang” inträffar när tumörceller gör sig osynliga för immunsystemet – en process som kallas immunflykt.
I en ny studie från Chalmers och the Institute of Cancer Research i London har forskare identifierat hur cancerceller lyckas undkomma immunförsvaret.
– Vår förhoppning är att dessa insikter ska kunna leda till mer riktade, effektiva och tidiga behandlingar, utöver operationer, säger Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi på Chalmers och Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Använder immunförsvaret mot cancerceller
Vid immunterapi stimuleras kroppens immunförsvar att angripa tumörceller. Metoden har gett goda resultat vid flera cancerformer, men effekten vid tjock- och ändtarmscancer, kolorektalcancer, är ofta begränsad.
En förutsättning för att immunterapi ska fungera är att immunförsvaret kan känna igen cancercellerna. Det är dock ofta svårt, eftersom cancerceller snabbt muterar och förändras. Vid kolorektalcancer kan tumören ofta undgå upptäckt genom att göra sig osynlig för immunsystemet. Under den så kallade immunflykten förändras cancercellernas gener, vilket försvårar immunförsvarets möjligheter att identifiera och bekämpa dem.
Avgörande ögonblick avslöjat
Den nya studien visar exakt när under tumörens utveckling de genetiska förändringar som leder till immunflykt uppstår. Efter detta sker mycket få förändringar i hur cancern visar upp sig för immunförsvaret.
Resultaten beskrivs som ett forskningsgenombrott som kan göra det lättare att avgöra när immunterapi är en effektiv behandling vid tjock- och ändtarmscancer.
– I takt med att cancerbehandlingar blir alltmer skräddarsydda är det viktigare att förstå hur tumörer utvecklas och förändras. Vår forskning tyder på att en koloretalcancers relation till immunsystemet inte förändras särskilt mycket när den växer. Om vi kan rikta in oss på den tidigt bör behandlingen ha större chans att lyckas, säger professor Trevor Graham vid the Institute of Cancer Research.
Mer om kolorektalcancer
Cancer i tjock- eller ändtarmen är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige, och varje år diagnostiseras cirka 8000 nya fall. Sjukdomen blir allt vanligare, och är dessutom en cancerform som ökar bland personer under 50 år. Enligt WHO är kolorektalcancer världens näst dödligaste cancerform. År 2040 väntas antalet dödsfall i sjukdomen ha ökat med 73 procent globalt.
I dag bedöms omkring 15 procent av patienter med kolonrektalcancer svara på immunterapi, medan majoriteten inte har nytta av metoden.
Proteiner hjälper immunförsvaret
Studien visar också att vissa proteiner, så kallade neoantigener, på cancercellernas yta gör det lättare för immunförsvaret att känna igen tumören. Cancerceller kan undgå upptäckt genom att minska antalet sådana proteiner.
Om man i stället kan få dem att visa upp fler neoantigener, kan det bli enklare för immunförsvaret att angripa cancern. Forskarna bedömer därför att behandlingar av kolorektalcancer kan bli effektivare genom att kombinera läkemedel som både stimulerar immunförsvaret och ökar bildningen av neoantigener.
För att komma fram till resultaten i studien analyserade forskarna vävnadsprover från 29 personer med kolorektalcancer. Fler studier behövs innan forskarna kan pröva metoden i kliniska försök på patienter.
Vetenskaplig artikel:
Epigenetically driven and early immune evasion in colorectal cancer evolution, Nature Genetics.
