Många föräldrar tröttnar på vad som upplevs som präktiga råd om skärmtid och försöker hitta en mer realistisk balans i vardagen, samtidigt som synen på skärmtid hänger ihop med klass. Det visar en studie från Lunds universitet.
Hur länge har ditt barn suttit framför en skärm idag? Den frågan har blivit en ny måttstock för gott föräldraskap. Men de som lever med råden i praktiken – föräldrarna själva – hörs sällan i debatten. En avhandling från Lunds universitet visar att många föräldrar gör aktivt motstånd mot normer som uppfattas som präktiga och oärliga, och att frågan hör ihop med klass.
– Föräldrar arbetar aktivt med att få skärmanvändningen att fungera i vardagen. De vet att det inte är svart eller vitt. Vardagen måste fungera, och ett helt skärmfritt liv anses ofta som något ouppnåeligt, säger Magnus Johansson, doktorand vid Institutionen för kommunikation på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Forskningen bygger på djupintervjuer med 35 föräldrar och resultatet visar ett tydligt mönster: synen på skärmtid hänger ihop med klass. Enligt Magnus Johansson är det framför allt vissa typer av familjer som kan leva enligt rekommendationerna.
– De lösningar som föreskrivs bygger på att man har tid och ett stödjande nätverk omkring sig. För en ensamstående mamma kan en skärm vid frukosten vara det bästa sättet att få vardagen att fungera, säger han.
Tröttnar på ”präktighet” i diskussioner om skärmtid
Studien visar också på en klasskillnad i själva skärmanvändningen, om familjer styrs av klassiska kulturella ideal såsom ”bra” musik och kreativitet och väljer bort det som uppfattas som skränigt och kommersiellt.
Intervjuerna visar att många föräldrar upplever ett starkt socialt tryck, särskilt i grupper där idealen kring skärmanvändning är högt ställda. Flera vittnar om att de känner sig ifrågasatta eller trötta på “präktigheten” i diskussionerna, och väljer till slut att lämna grupperna.
– Många föräldrar upplever ett starkt socialt tryck kring vad som räknas som ett gott föräldraskap. De beskriver hur de ständigt matas med råd och regler – ett fenomen som på engelska kallas paranoid parenting, och som leder till osäkerhet i föräldraskapet. Som en reaktion mot det växer ett motstånd mot normerna, som många uppfattar som alltför präktiga eller till och med oärliga, säger Magnus Johansson.
Balans mellan egen erfarenhet och råd
Föräldrarna i studien beskriver också hur de ständigt balanserar mellan egna erfarenheter och experternas råd. Många försöker följa rekommendationerna, men märker samtidigt att de krockar med vardagens verklighet. Det handlar inte om att de ignorerar forskningen, utan om att de försöker omsätta den i ett fungerande vardagsliv.
– I stället för att jaga ett perfekt ideal försöker föräldrar hitta balans, och utgå från det mänskliga perspektivet, säger Magnus Johansson.
Avhandling:
Parenting in screen times: Negotiations, practices and experiences in everyday family life, Lunds universitet.
