Klimatförändringar riskerar att nästan fördubbla metanutsläppen från sjöar och dammar vid slutet av århundradet. Det skulle höja jordens temperatur mer än FN:s klimatpanels värsta scenario.
– För mig blir det ännu tydligare att vi verkligen, verkligen vill byta klimatscenario så snabbt som möjligt. Framtiden blir väldigt osäker om vi inte gör det, säger professor David Bastviken vid Linköpings universitet.
Sjöar och vattenreservoarer är några av jordens största källor till metan. De mesta utsläppen sker när mikroorganismer bryter ner organiskt material i miljöer utan syre.
Före industrialiseringen var naturens metanutsläpp i balans med de processer som bryter ner metanet. Men om klimatförändringarna stör denna balans och utsläppen ökar kan den globala uppvärmningen förvärras.
I en studie har forskare vid Linköpings universitet och Nasa Ames Research Center i USA skapat en modell för att förutsäga förändringar i metanutsläppen från sjöar och vattenreservoarer fram till slutet av århundradet, baserat på FN:s klimatpanel IPCC:s olika klimatscenarier.
Högre temperaturer påverkar metanet mest
Modellen bygger på mätdata från 767 platser över hela världen och tar hänsyn till en mängd faktorer. Den inkluderar temperaturförändringar, skiftningar i årstidernas längd, olika typer av flöden och sjöar. Den väger också in sjöars och dammars yta samt mängden näringsämnen.
– Vi kommer fram till att det som har absolut störst effekt på framtidens utsläpp är temperaturförändringarna. Metanbildningen är väldigt temperaturkänslig, säger professor David Bastviken på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Stigande temperaturer skyndar på den mikrobiologiska nedbrytningen och gör att metanutsläppen från sjöar och dammar växer snabbt. Forskarnas beräkningar visar att om IPCC:s allvarligaste klimatscenario slår in kan utsläppen nästan fördubblas fram till slutet av århundradet. Det skulle höja de globala metanutsläppen med omkring tio procent jämfört med i dag, något som skulle bidra till snabbare klimatförändringar än IPCC:s uppskattningar.
Mindre växthusgaser kan få dubbel effekt
Trots att utsikterna kan verka dystra finns en positiv sida, menar forskarna. Människans utsläpp av framför allt koldioxid värmer just nu planeten och ökar indirekt metanutsläppen från naturliga processer, vilket kan förstärka växthuseffekten. Samtidigt skulle en minskning av koldioxidutsläppen kunna ge motsatt effekt och bromsa både metanutsläpp och klimatförändringar.
– Varje stoppat växthusgasutsläpp från samhället får en dubbel effekt. Det kommer att förhindra den direkta klimatpåverkan av utsläppet, och det kommer också att stoppa en framtida ökning av metanutsläpp från sjöar och dammar, säger David Bastviken.
Vetenskaplig artikel:
Future methane emissions from lakes and reservoirs, Nature Water.
