En koldioxidskatt skulle vara effektiv och billig, men trots det visar en studie att få vill se en sådan skatt. Anledningen är att de upplevs som personligt kostsamma och studien visar att det spelar en stor roll hur skatter presenteras för människor.
Ekonomer är överens om att en koldioxidskatt är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläpp av växthusgaser. Och de flesta européer vill se kraftigare politik mot klimatförändringar. Så naturligtvis finnas ett starkt stöd för koldioxidskatter – eller? Nej, inte alls faktiskt, visar en studie från Institutet för framtidsstudier.
När människor i fyra europeiska länder (Sverige, Spanien, Tyskland och Polen) fick bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder rankades skatter – särskilt koldioxid- och fossila bränsleskatter – konsekvent bland de minst populära. Endast nya kärnkraftverk (dock inte i Sverige – här hamnade ny kärnkraft i mitten) och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära.
Regleringar och energieffektivitetsstandarder var betydligt mer populära, medan andra förbud och subventioner hamnade däremellan.
Koldioxidskatt upplevs personligt dyr
En förklaring till att människor inte tycker om skatter är att de upplevs som personligt kostsamma, medan kostnaderna för andra åtgärder är mindre synliga. När människor förväntar sig högre bränsle- eller elpriser minskar stödet kraftigt. Men när skatter beskrivs som intäktsneutrala – alltså att de kompenseras genom att sänka andra skatter – ökar stödet.
– Hur en skatt presenteras spelar uppenbarligen stor roll, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, i ett pressmeddelande.
Förtroende för politiker spelar in
Studien visar också att politiskt förtroende spelar en avgörande roll för stödet till klimatpolitik. Människor som litar på politiker och offentliga institutioner är betydligt mer benägna att stödja klimatåtgärder, inklusive skatter. De med lågt förtroende utgår från att politiker kommer att slösa bort pengarna, använda dem orättvist eller misslyckas med att uppnå resultat.
– Motståndet mot klimatpolitik handlar inte främst om att förneka behovet av klimatåtgärder, utan snarare om misstro mot dem som har makten och tvivel på att politiken faktiskt fungerar, säger Malcolm Fairbrother.
Personer med högt förtroende är också till viss del känsliga för kostnader enligt studien, men avskräcks inte lika lätt av åtgärder som upplevs som dyra.
– Européer vill se klimatåtgärder, men vill inte betala särskilt mycket för det – särskilt de som saknar tillit till politiska eliter och institutioner.
Vetenskaplig artikel:
Perceived costs and benefits and public support for climate policies, npj Climate action.
