I Sverige slängs mängder av bra kök, inte minst i hyresrätter. Det är ett slöseri som går att stoppa, menar byggforskaren Ulla Janson vid Lunds universitet.
– Jag har själv sett hundra år gamla kök med stommar i perfekt skick som rivits ut och ersatts med uppblåsta masonitskivor.
Knappt en tredjedel av alla svenskar bor i hyresrätt. Därtill är de flesta arbetsplatser hyresrätter. I dessa är det upp till fastighetsbolagen att se till att bostaden är i gott skick och att hyresgästföreningen företräder hyrestagarna genom att förhandla hyrorna med ägarna.
Vad som renoveras beror till stor del på vilka åtgärder som anses ”standardhöjande” och därmed ger fastighetsägaren möjlighet att höja hyran. Det som styr är såväl lagstiftning som mer detaljerade checklistor, ofta hemliga, hos hyresgästföreningar runt om i landet.
Regler bäddar för slöseri
Ulla Janson är forskare vid LTH, Lunds universitet. Hon forskar om hållbart byggande och har i flera år studerat frågan om renoveringar och regelverk. Hennes bedömning är att reglerna är förlegade och behöver uppdateras, både för att minska avfallsmängder och användning av naturresurser och för att minska klimatpåverkan.
Nuvarande riktlinjer utgår från att det som kommer direkt från fabrik eller butik har högst standard, men ofta är det tvärtom.
– Kök före 1970-talet har ofta stommar av massivt trä, exempelvis. Jag har själv sett hundra år gamla kök med stommar i perfekt skick som rivits ut och ersatts med uppblåsta masonitskivor, säger Ulla Janson.
Ett annat exempel är att begagnade varor inte klassas som hyreshöjande, även om de är oanvända och i perfekt skick.
Enkelt att riva ut rubbet
Nuvarande lagstiftning inbjuder med andra ord till onödiga och slösaktiga åtgärder. Det finns flera kryphål. Ulla Janson har exempelvis vid flera tillfällen sett stambyten som bekostas med nytt kök.
– Byten av rör och avlopp klassificeras som underhåll, vilket är helt i sin ordning. De ska ju bara fungera och ett byte är därför inte skäl för hyreshöjning. Men har ägaren inga medel avsatta är det vanligt att fungerande kök slängs ut eftersom nytt kök är lätt att installera och ger rätt till hyreshöjning.
– Dessutom är det ofta lättare att åka till en butik och installera nytt kökspaket än att ta sig tid för hitta återbruksmaterial, säger Ulla Janson och tillägger att det också saknas hantverkare som kan renovera.
Ytterligare en orsak till att kök ofta byts ut i onödan är att det inte kräver rivningslov. Det betyder att det inte finns krav att redovisa vilka material som kan återanvändas.
– Därför är det svårt att veta vad som finns tillgängligt på en andrahandsmarknad.
Motståndet är starkt
Det är lite märkligt att fastighetsägare fortsätter med att byta kök i stället för att reparera och uppgradera det som finns, menar Ulla Janson.
– Det finns många bra och fina exempel på när detta har lyckats, med både nöjda hyresgäster och fastighetsägare. Jag förstår inte riktigt varför motståndet är så starkt.
Även många privatpersoner väljer att slänga fullt fungerande kök. Det är dock inget som Ulla Janson har forskat om.
– Men dagens förutsättningar med brist på hantverkare som kan renovera, samt att det är förhållandevis lätt att köpa ett nytt färdigt kökspaket, underlättar inte heller gemene mans köksrenoveringar.
Fem förslag från forskaren
Här är förslag till förändringar som kan lösa de problem som finns idag, enligt Ulla Janson, byggforskare vid LTH, Lunds universitet:
- Gör så att fastighetsägare måste ha en klimatbudget.
- För in koncept för renovering av kök som utformas i samråd mellan fastighetsägare och hyresgästföreningen och som ger möjlighet till hyresökning utan att behöva byta till ett nytt kök.
- Ställ krav på rivningslov och tillhörande kontrollplaner även för omfattande invändiga ombyggnader.
- Ge insyn i hyresgästföreningarnas checklistor.
- Skapa utbildningar för hantverkare i renoveringar, via yrkeshögskolor eller som instegsjobb.
Denna text är en bearbetning av en artikel som kommer från nyhetsbrevet Apropå.
*) Bild: eimoberg, via Wikimedia commons, licens CC BY 2.0.
**) Bild: Nordiska museet, via Wikimedia commons, licens CC BY-SA 4.0.
