Arbetare andas in skadliga metaller vid återvinning

Bly och arsenik i damm och luft och förhöjda värden av metaller i kroppen på de anställda. Så kan det se ut på återvinningsföretag i Sverige, enligt en ny studie.
– Det mest nedslående var de höga dammnivåerna, säger Eva Dock, forskare vid Lunds universitet.

I arbetet med studien har forskare besökt 13 återvinningsföretag som i huvudsak hanterar metall- och elektronikavfall. Syftet var att ta reda på hur de människor som arbetar där påverkas av sin arbetsmiljö.

139 arbetstagare ingick i studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Umeå universitet, Lunds universitet och Sahlgrenska akademin.

Höga värden av farliga ämnen

Hos nio procent av de 139 överskreds gränsvärdet för bly i luften, visade det sig bland annat.

I enstaka fall, där arbetet bestod av sortering eller bearbetning av metallavfall, överskreds även gränsvärdena för arsenik, koppar, kadmium och antimon. Det sistnämnda är en vanlig komponent i bland annat flamskydd och bromsbelägg.

– Bly i kroppen kan bland annat ge högt blodtryck och påverka hjärta och kärl negativt. Arsenik är lungcancerframkallande, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Damm ett stort problem

Eftersom dammiga arbetsmoment generellt sett inte kapslades in på arbetsplatserna kunde damm – med olika metaller i sig – också fritt spridas i de stora, öppna, lokalerna.

– Det mest nedslående var de höga dammnivåerna, säger Eva Dock, forskare och yrkeshygieniker verksam vid Lunds universitet och Region Skåne.

I Sverige finns ett hygieniskt nivågränsvärde på fem milligram inhalerbart damm per kubikmeter luft. Det överskreds för 14 procent av deltagarna i studien.

Särskilt utsatta för att andas in dammet var de personer som sorterade och bearbetade återvinningsavfallet. Även de som skötte underhåll, som städning, var ofta kraftigt exponerade för metalldammet.

– Det är väldigt viktigt hur man städar. Dammsugning och våttorkning är mycket bättre än torrsopning och tryckluft för att undvika dammspridning, säger Eva Dock.

Många metaller i kroppen

Forskarna undersökte också återvinningsarbetarnas urin och blod för att spåra halter av metaller. Resultaten jämfördes mot en kontrollgrupp bestående av 90 personer som inte hade exponerats för metall i sitt arbete.

Resultat: 19 procent av återvinningsarbetarna hade förhöjda värden av fler än tio metaller i kroppen. 94 procent av dem hade förhöjda värden av minst sex metaller jämfört med kontrollgruppen. Bland de metaller som var förhöjda fanns bly och antimon och vissa sällsynta jordartsmetaller.

Yttrium, indium, wolfram

En del metaller har nyligen börjat användas i elektronik. Anja Stajnko, forskare i genetisk arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, betonar vikten av ta reda på mer om dessa metaller.

– Vi vet inte mycket om effekterna av de här så kallade sällsynta jordartsmetallerna.

Anja Stajnko tar exempel som yttrium, indium, gallium och wolfram. Många av dessa metaller saknar gränsvärden och det är angeläget att få svar på vilken påverkan de kan ha på kroppen.

Få använder skydd rätt

Åtgärder för att skydda medarbetare bör vidtas i en viss ordning, enligt Arbetsmiljöverket. Ett steg är att ta bort eller byta ut olämpliga kemiska produkter och arbetsmetoder. Ett annat steg är att kapsla in eller skärma av exempelvis dammiga arbetsmoment. Som sista åtgärd finns personlig skyddsutrustning.

66 procent av studiedeltagarna använde inte andningsskydd, enligt studien. Av dem som gjorde det, använde bara nio procent sina skydd på rätt sätt.

– Tyvärr är det ofta på sista steget i åtgärdstrappan som företag börjar med arbetsmiljöarbetet, säger Eva Dock.

– Men för att exempelvis ett andningsskydd ska fungera måste det sitta korrekt. Skäggväxt, till exempel, kan minska funktionen upp till 90 procent om skyddet inte sitter exakt som det ska. Dessutom måste man ha koll på att filtren i skydden byts ut regelbundet.

Vetenskaplig artikel:

Metal and dust exposure in workers from the metal recycling industry in Sweden: cross-sectional GreenMetalWaste study, International Journal of Hygiene and Environmental Health.