Gröna fonder skiljer sig förvånansvärt lite från vanliga fonder. Det visar en granskning av nästan 7 000 europeiska investeringsfonder som forskare på KTH och Stockholms universitet har gjort.
För många sparare är investeringar inte bara ett sätt att öka kapitalet, utan också ett sätt att visa och stödja sina värderingar. I dag klassas en majoritet av Europas fonder som hållbara eller miljöfrämjande, vilket innebär att miljontals sparare placerar sina pengar i produkter som de uppfattar som mer hållbara alternativ.
Forskare vid KTH och Stockholms universitet har analyserat gröna fonder för att se hur stora skillnaderna egentligen är jämfört med traditionella fonder. 6 888 fonder undersöktes och resultatet visar att det ofta är mycket små skillnader, förutom när det gäller energisektorn som sticker ut.
Små skillnader trots stora förväntningar
För att jämföra fonderna har forskarna använt en metod lånad från ekologin som vanligtvis används för att jämföra likheter mellan arter i olika miljöer, men här anpassad för att mäta hur lika eller olika fondportföljerna är.
Studien visar att antagandet om att gröna fonder skulle vara fundamentalt annorlunda än traditionella sällan stämmer.
– När man ser till vilka tillgångar fonderna äger, och hur dessa är fördelade, är skillnaderna överraskande små. Detta trots EU:s omfattande regelverk som ska skapa tydlighet och transparens, säger Mark Sanctuary, forskare vid institutionen för industriell ekonomi och management på KTH, i en nyhet på KTH:s webbplats.
En förklaring till att skillnaderna inte är särskilt stora säger han är att företag bedöms på olika sätt. Olika bedömare väger in olika faktorer och når därför ofta olika slutsatser om samma företag.
Dessutom är det inte alltid tydligt vad som egentligen mäts: företagets faktiska påverkan på miljö och samhälle, eller företagets ekonomiska risk kopplad till miljöfrågor? Den otydligheten gör det svårt för fondförvaltare – och ännu svårare för sparare – att orientera sig.
EU:s ”gröna” fond-klassning
EU:s system för att kategorisera investeringsfonder utifrån hur ”gröna” de är heter Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR):
- Artikel 9 – Fonder med hållbarhet som primärt mål (den strängaste kategorin)
- Artikel 8 – Fonder som främjar miljömässiga eller sociala egenskaper vid sidan av finansiella mål
- Artikel 6 – Konventionella fonder utan hållbarhetskrav
Numera klassificeras en majoritet av Europas fonder som artikel 8 eller 9*, som miljontals sparare placerar sina pengar i.
Vanligt att vissa företag väljs bort
Forskarna såg också att den vanligaste strategin för att skapa en grön fond är att utgå från en bred, traditionell portfölj och helt enkelt plocka bort vissa typer av företag, till exempel de som arbetar med fossila bränslen, tobak eller vapen.
Detta minskar visserligen risken för kontroversiella innehav, men innebär inte per automatik att kapitalet styrs mot mer hållbara, innovativa eller framtidsinriktade verksamheter.
I praktiken får många investerare därför en något “avskalad” version av samma marknad – inte en portfölj som skiljer sig i grunden.
Energisektorn det stora undantaget
Det fanns dock ett område där gröna fonder skiljde sig tydligt från traditionella: energisektorn.
– Här hittar vi konsekventa och betydande skillnader. Det finns helt enkelt mer tillförlitlig data om utsläpp och klimatpåverkan inom energibranschen, vilket gör det lättare att välja företag som faktiskt presterar bättre ur klimatsynpunkt. Samtidigt har tekniken för förnybar energi blivit mer konkurrenskraftig ekonomiskt, och EU:s klimatpolitik har stärkt sektorns tillväxtmöjligheter. Sammantaget gör detta att gröna fonder verkligen kan sticka ut just här, säger Mark Sanctuary.
Om miljömärkningen inte alltid visar hela bilden – vad ska investerare då titta på?
– Det är mycket svårt att jämföra fonder, särskilt med tanke på att en fond kan ha hundratals innehav som dessutom förändras över tid. Vår förhoppning är att den metod vi använder i studien kan bidra till bättre överblick och göra det lättare att se verkliga skillnader. Med ökad transparens blir det också lättare för investerare att se vilka fonder som faktiskt tar ett seriöst grepp om hållbart sparande.
Vetenskaplig artikel:
Green or brown: are article 8 & 9 fund portfolios different?, The European Journal of Finance.
