Vården blir bättre när barn får säga sitt

Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr det mesta. Men det måste inte vara så. Barn kan ges möjlighet att höras på fler sätt i vården – bland annat via tekniska lösningar som appar, enligt en ny avhandling.

Varje år möter vården tusentals barn som behöver stöd eller behandling. För många är vården en återkommande del av livet. Men trots goda intentioner bygger många vårdmöten fortfarande på vuxnas sätt att se och tänka.

Det säger designern och forskaren Britta Teleman, som nyligen lade fram en avhandling i ämnet vid Högskolan i Halmstad.

– Om barn hade fler verktyg och fler sätt att påverka sin vård skulle det stärka deras delaktighet, välmående och självständighet, säger Britta Teleman, som har sin bakgrund i industridesign.

Vuxna kan behöva backa

Avhandlingen pekar på att vuxna ofta tolkar bristande delaktighet som något som ligger hos barnet. Barn och unga själva, däremot, pekar på hinder i omgivningen och situationen som minst lika viktiga.

– Mitt fokus har varit att skifta perspektivet: Hur kan vi som vuxna reflektera mer över vad vi själva gör och hur systemet är uppbyggt? Det handlar om att skapa utrymme för barn att uttrycka sig på sitt eget sätt.

Det är nödvändigt att ta in barns perspektiv i både problemformulering och i processen att hitta lösningar, säger Britta Teleman. Då ökar chansen att lösningar faktiskt fungerar i praktiken.

– Om man inte har delaktighet redan i forskning och design blir det svårt att hitta lösningar som möter barns behov i en konkret vårdsituation.

App kan hjälpa

I avhandlingen undersöks verktyg och metoder som utmanar normer som hindrar barns delaktighet. Bland annat har en app för barn testats. Britta Teleman har deltagit i utvecklingen av appen, i samarbete med forskarkollegor och Region Skåne.

Den testade appen ger barn nya sätt att beskriva hur de mår och vad de tycker, vilket tycks förändra dynamiken i vårdmöten, säger Britta Teleman.

– Personalen såg direkt fler möjligheter att inkludera barn som tidigare inte hade pratat så mycket. Föräldrarna blev mer passiva eftersom barnen själva kunde styra appen. Och viktig information, som annars riskerade att försvinna, kom fram.

När appen gjordes involverades barn i processen från början, via intervjuer och workshops.

– Vuxna kan tro att de vet vad barn behöver. Men det är omöjligt att ha någon annans perspektiv. Det är bättre att ta in barnens perspektiv från början.

Att bli hörd är hälsosamt

Att öka delaktighet tidigt har betydelse långt utanför vården. Att lära sig att påverka motverkar marginalisering eftersom det stärker barnens självständighet, något som gynnar både individen och samhället.

– Normkritisk design har stor potential inom vården. När vi adresserar normer, lyfter barnens röster och tar deras rättigheter och erfarenheter på allvar kan vi skapa bättre vård och större möjligheter för barn att utvecklas och må bra, säger Britta Teleman.

Avhandling:

Facilitating Child Participation in Care Contexts – A Norm Critical Design Approach, Högskolan i Halmstad.