Personer som lutar politiskt åt höger verkar ha lite lättare för att falla konspirationsteorier än personer på vänsterkanten. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta politiska påståenden som stryker oss själva medhårs. Det framgår av en doktorsavhandling från Linköpings universitet.
Avhandlingen handlar om vem som tenderar att falla för falsk eller vilseledande information, så kallad missinformation.
En av aspekterna som undersökts är hur politisk orientering påverkar mottagligheten för missinformation. Svaret är att det beror på vilken sorts missinformation det handlar om. Slutsatserna baseras på enkätsvar från cirka 2 500 deltagare i Sverige och Storbritannien.
Missinformation och desinformation
Båda begrepp rör vilseledande information, men betydelsen skiljer sig delvis åt:
Missinformation är ett paraplybegrepp för falsk och vilseledande information, oavsett om den är avsiktligt spridd för att skada eller ej. Missinformation är information som är helt eller delvis felaktig eller vilseledande. Ibland har missinformation ”ett korn av sanning”, vilket gör det lättare för en mottagare att acceptera budskapet. Men den har i övrigt vilseledande eller direkt felaktiga detaljer vilket gör att budskapet som helhet utgör missinformation.
Desinformation är missinformation som sprids avsiktligt med syftet att skada, av någon/några som vet att informationen är felaktig och vill påverka människors tankar och åsikter.
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet
Lätt att göra logiska felslut
I avhandlingen studeras tre former av missinformation. I det första fallet fick deltagarna bedöma om en viss slutsats var logisk utifrån två premisser – en så kallad syllogism, se faktaruta nedan. I de fall syllogismerna var politiskt laddade användes lika många vänsterpräglade som högerpräglade sådana.
Resultatet visade på en svag men tydlig benägenhet att göra så kallade logiska felslut, oavsett om man är vänster eller höger, när det gäller ens hjärtefrågor.
– Vi blir helt enkelt sämre på att bedöma information i ämnen som betyder något för oss, där det spelar roll för vår självbild, säger avhandlingens författare Julia Aspernäs vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.
Syllogismer och felslut
Ett argument kan presenteras i form av en syllogism. Det betyder att man tar två antaganden, premisser, som man ska anta är sanna och utifrån dem dra en logisk slutsats. Oavsett om man tycker att själva slutsatsen låter rimlig eller ej har man gjort ett ”logiskt felslut” om man tycker att en ologisk slutsats är logisk, eller att en logisk slutsats är ologisk.
Logiskt tänkande handlar alltså främst om hur man drar slutsatser – inte vad slutsatsen säger.
Ett exempel:
- Premiss 1: Om vacciner är farliga kommer en del människor som vaccineras att dö kort efter vaccinationen.
- Premiss 2: En del människor som vaccineras dör kort efteråt.
- Slutsats: Vacciner är farliga.
Slutsatsen kan verka rimlig vid en första anblick, men är inte en logisk slutsats utifrån de två antagandena. Det är väldigt lätt för människor att göra logiska felslut, särskilt om det handlar om information där man redan har en viss övertygelse.
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet.
Hemlig elit och tankekontroll
Den andra typen av missinformation som testades var konspirationsteorier. Här är några exempel på konspirationsteorier som människor i studien ombads att ta ställning till:
- Det finns hemliga organisationer som starkt påverkar politiska beslut.
- Teknologi som kan kontrollera människors tankar används på människor utan deras vetskap.
- Vissa större händelser har varit resultatet av påverkan från en liten grupp som i hemlighet manipulerar världshändelser.
Konspirationsteorier är teorier som går stick i stäv med etablerad kunskap och som hävdar att illasinnade sammansvärjningar ligger bakom stora händelser och företeelser.
– Konspirationsteorier kan ha en väldigt starkt mobiliserande kraft, som när Kapitolium stormades. Flera av de som deltog tror på konspirationsteorier, säger Julia Aspernäs.
Liten högerövervikt
De flesta konspirationsteorierna som testades i forskningsarbetet var politiskt neutrala. Några hade en politisk laddning och forskarna såg i de fallen till att ha en balans mellan vänsterorienterade och högerorienterade teorier.
Resultatet visade att personer som identifierar sig själva som höger lättare godtar konspirationsteorier än de som lutar åt vänster. Sambandet var svagt, men statistiskt säkerställt. Högerorienterade personer tycks också vara mer villiga att sprida konspirationsteorier än vänsterorienterade.
Den tredje typen av undersökt missinformation är benägenheten att se djupsinnigheter i nonsensmeningar – det som på forskarspråk kallas pseudodjup bullshit. Här visade sig inga skillnader mellan höger- och vänsterpersoner.
Tendens att leta hot
Varför högerorienterade personer skulle vara mer sårbara för just konspirationsteorier är oklart, enligt Julia Aspernäs.
En förklaring kan vara tillvänjning, eftersom det sprids mer konspirationsteorier i högerkretsar. En annan skulle kunna vara psykologisk. Tidigare forskning visar att särskilt personer med konservativ läggning har en tendens att leta efter hot, vilket skulle kunna göra dem mer mottagliga för idéer om ondsinta sammansvärjningar.
Det finns även teorier om att det delvis kan förklaras av i hur hög grad man har antidemokratiska värderingar och sådana kan ju finnas på båda sidor av det politiska fältet. Det är något som Julia Aspernäs skulle vilja fördjupa sig i härnäst. Hon höjer dock ett varningens finger.
– Jag vet inte om det hjälper oss att komma framåt i till exempel offentlig debatt genom att peka ut vissa grupper. Det är också så att sambanden vi ser där högerpersoner sticker ut inte är jättestarka.
Avhandling:
Who falls for misinformation?: Epistemic beliefs and political identity as predictors of conspiracy ideation, bullshit receptivity, and fallacies, Linköpings universitet.
Pseudodjup bullshit
Pseudodjup bullshit är forskarspråk för nonsensmeningar som inte betyder någonting utan som på det hela taget är rappakalja men som innehåller tjusiga ord för att imponera.
Här är några exempel som testpersoner fick ta del av i den aktuella forskningen:
- ”Den dolda meningen förvandlar den abstrakta skönheten.”
- ”Helheten tystar oändliga fenomen.”
- ”Framtiden förklarar irrationell fakta för den som söker”
Och här är några meningsfulla meningar, alltså ej nonsens, som användes i samma studie som kontrast:
- ”En flod kan skära genom en sten, inte på grund av sin kraft, utan på grund av sin uthållighet.”
- ”Din lärare kan öppna dörren, men du måste själv kliva in.”
- ”Det är en sak att bli frestad, men en helt annan att falla för frestelsen.”
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet.
*) Bild: TapTheForwardAssist/Wikimedia commons, licens: CC BY-SA 4.0.
