Klimatförändringarna hotar svenska kulturmiljöer, bland annat de svenska kulturarven. Men beredskapen är låg och kostnaderna för skador är redan betydande. Det framgår av en ny kartläggning från Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetet har inlett ett långsiktigt kartläggningsarbete för att följa hur klimatförändringar slår mot svenska kulturmiljöer. Myndigheten kommer att göra årliga uppföljningar, som bygger på information från bland annat landets länsstyrelser och från svensk rapportering till FN-organet Unesco.
Årets sammanställning visar att minst 50 svenska kulturmiljöer påverkades negativt av klimatrelaterade händelser under fjolåret, däribland Sveriges världsarv.
Elva länsstyrelser beviljade under 2024 bidrag för att förebygga, dokumentera eller återställa skador. Kostnaderna uppgick till minst 8,5 miljoner kronor.
Fukt och vittrande puts
– Skador i byggnader, orsakade av ökad kondensbildning, är vanliga orsaker till kostnader, säger Michael Frisk, utredare vid Riksantikvarieämbetet, i ett pressmeddelande.
Skadorna kan vara sådant som fuktskador, röta eller biologiska angrepp. Bland annat bedöms åtta kyrkor i landet vara allvarligt påverkade av fuktskador. Skadorna består bland annat av vittring och skador på puts och murar. Det kan till exempel handla om kalksten som spjälkas och spricker när vatten, som sipprat in i sten och fogar, fryser.
Stenskulpturer och gravhällar i kalksten belägna utomhus påverkas på samma sätt om de inte täcks med skydd.
Dessa skador bedöms bero på faktorer som ökande temperaturer, ökad luftfuktighet och återkommande temperaturväxlingar runt noll grader.
Ett annat exempel i kartläggningen är att fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar vid den skånska kusten nära Ystad försvinner till följd av stranderosion.
Världsarven tar stryk
Samtliga 15 svenska världsarv påverkas också negativt av förändringar som sannolikt är klimatrelaterade, enligt Riksantikvarieämbetets rapport.
Ett exempel är världsarvet Höga kusten i Västernorrlands län. Områdets tillstånd har försämrats av bland annat stormar, översvämningar, höga temperaturer, skogsbränder, invasiva arter och biologiska angrepp.
Låg beredskap i landet
Många kommuner saknar beredskap för klimatpåverkan på kulturmiljöer, enligt Riksantikvarieämbetet. Mindre än en fjärdedel av kommunerna tar upp sådana risker i sina översiktsplaner. Ännu färre planerar förebyggande åtgärder.
Resultaten pekar, enligt myndigheten, på ett behov av bättre överblick över kulturmiljöernas tillstånd och en tydligare koppling mellan skötsel, underhåll och sårbarhet för klimatförändringarnas effekter.
Rapport:
Uppföljning av klimatförändringar och kulturmiljö: 2025, Riksantikvarieämbetet.
Sveriges 15 världsarv
- Birka och Hovgården
- Drottningholms slottsområde
- Engelsbergs bruk
- Falun och Kopparbergslagen
- Gammelstads kyrkstad
- Grimeton radiostation
- Hansestaden Visby
- Hällristningsområdet Tanum
- Hälsingegårdarna
- Höga kusten och Kvarkens skärgård
- Laponia
- Skogskyrkogården
- Struves meridianbåge
- Södra Ölands odlingslandskap
- Örlogsstaden Karlskrona
Källa: Unesco
*) Bild: Ölänning/Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0.
