Arbetstid har gått från att vara en strikt klockstyrd norm till en flexibel struktur. Men kan vi tänka oss ett samhälle där arbetstiden inte längre är central? Och vad händer om arbetsdagen förkortas? Forskare vid Karlstads universitet ger svar på hur tid och arbete hänger ihop – och vad vi faktiskt gör med vår fritid om vi får mer av den.
När fabrikerna började snurra på högvarv under 1800-talet blev arbetstid en mätbar resurs. Med det kom en ökad kontroll på var man som anställd befann sig och hur man utförde sitt jobb.
– Under industrialismen var arbetstid främst knuten till fysisk närvaro, produktionstakt och tydliga tidsramar, säger Lena Lid Falkman, lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
Mindre bundet till en plats
Två hundra år senare är bilden en helt annan.
– I kunskaps- och tjänstesamhället har värdeskapande flyttats mot intellektuellt och emotionellt arbete. Arbetet är ofta mindre bundet till en plats, men mer integrerat med identitet, relationer och kreativitet, säger Siri Jakobsson Störe, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.
Upplägget innebär både frihet och nya utmaningar. Och med det ett personligt ansvar – fast på ett annat sätt.
– Tid är fortfarande en struktur, men arbete blir mer leveranser och mål än timmar vid ett skrivbord, säger Lena Lid Falkman.
Jobbet säger vem du är
Trots flexibiliteten styr arbetstiden fortfarande vardagens rytm, från skolsystem till kollektivtrafik. Det är bojor som det kan vara svårt att frigöra sig ifrån, inte minst ur ett socialt perspektiv.
– Många definierar sig själva genom sitt arbete vilket gör att arbetstid och arbetsbelastning blir markörer för status och tillhörighet. Att vara stressad kan nästan fungera som ett bevis på att man är efterfrågad och viktig, säger Siri Jakobsson Störe.
Trots fler hjälpmedel än tidigare generationer upplever dock många fortfarande att tiden inte räcker till.
– Vi har lika många timmar per dygn som förr men känslan av tidspress handlar ofta om kontroll. Känslan av att man har makt över sin tid kan vara en viktig faktor för välmående, säger Siri Jakobsson Störe.
Kortad dag kan ge vinster
Kan kortare arbetsdag medföra ett bättre liv? Ja, kanske. Forskning visar tydliga vinster med arbetstidsförkortning.
– Försök med sex timmars arbetsdag och fyradagarsvecka visar ökad hälsa, minskad sjukfrånvaro och ofta bibehållen eller förbättrad produktivitet, säger Lena Lid Falkman.
Men effekterna är komplexa. Socialt kan mer fritid ge energi till familj och vänner men också minska spontana möten på jobbet. Ekonomiskt varierar utfallet beroende på bransch.
– De som kanske gynnas mest är grupper med hög arbetsbelastning och omsorgsansvar, som vårdpersonal och småbarnsföräldrar, säger Siri Jakobsson Störe.
Heltidsarbete har länge varit normen för ”seriöst arbete”. Den som jobbar mindre riskerar att uppfattas som mindre ambitiös, även om produktiviteten är lika hög. Framtiden kan dock se annorlunda ut.
– Om status och identitet knyts mer till relationer och bildning än lönearbete, kan arbetstiden få en mindre central roll, säger Siri Jakobsson Störe.
Det gör vi med vår tid
Tekniken spelar också en dubbel roll. Den kan frigöra tid genom automatisering – eller binda oss genom ständig tillgänglighet. Och vad skulle vi göra med mer tid?
– Studier visar att människor oftast använder den till relationer, återhämtning och engagemang. Det handlar inte bara om fritid, utan om att leva med högre närvaro och autonomi, säger Lena Lid Falkman.
Hur skulle vi då kunna sammanfatta människors arbetstidsresa?
– Arbetstid är mer än timmar på ett schema – den är en spegel av våra värderingar och livsval, säger Lena Lid Falkman.
– När vi diskuterar framtidens arbetsliv handlar det därför inte bara om ekonomi utan om hur vi vill använda vår mest begränsade resurs: tiden.
Texten är en bearbetning av en längre text från Karlstads universitet.
*) Bild: Tomasz Sienicki/Wikimedia commons. Licens: CC BY 3.0.
