60 000 år gamla spår avslöjar världens äldsta gift på pilspetsar från stenåldern

Forskare har hittat spår av gift från den sydafrikanska växten gifbol på stenålderspilspetsar – det hittills äldsta kända pilgiftet i världen. Upptäckten visar att människor i södra Afrika redan för 60 000 år sedan hade utvecklat avancerad kunskap om giftiga ämnen och hur de kunde användas för jakt.

Forskare från Sydafrika och Sverige har hittat de hittills äldsta spåren av pilgift i världen. På 60 000 år gamla pilspetsar av kvarts från Umhlatuzana Rock Shelter i KwaZulu-Natal i Sydafrika har forskarna identifierat kemiska rester av gift från växten gifbol (eller giftlök på svenska), en giftig växt som fortfarande används av traditionella jägare i regionen.

– Det är resultatet av ett långt och nära samarbete mellan forskare i Sydafrika och Sverige. Att tillsammans kunna identifiera världens äldsta pilgift har varit ett digert arbete och är oerhört uppmuntrande för fortsatt forskning, säger Sven Isaksson, professor vid Arkeologiska forskningslaboratoriet på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Upptäckten visar att våra förfäder i södra Afrika inte bara hade uppfunnit pil och båge mycket tidigare än man trott, utan också förstod hur man kunde använda naturens kemi för att öka jaktens effektivitet, berättar Marlize Lombard, professor vid Palaeo-Research Institute vid universitetet i Johannesburg i Sydafrika.

Visar på lång kontinuitet i kunskap och tradition

Giftbol har länge varit känd bland lokala jägare för sina starkt giftiga egenskaper. Liknande ämnen hittades även på 250 år gamla pilspetsar i svenska samlingar, som samlats in av resenärer under 1700-talet.

Att samma växtgift använts både i historisk och förhistorisk tid visar på en lång kontinuitet i kunskap och tradition.

– Att hitta spår av samma gift på både förhistoriska och historiska pilspetsar var avgörande. Genom att noga studera ämnenas kemiska struktur och därmed dra slutsatser om deras egenskaper kunde vi slå fast att just dessa är tillräckligt stabila för att överleva så här länge i marken. Sen är det ju häftigt att människor haft en så djup och så långvarig förståelse för växternas användning, säger Sven Isaksson.

Avancerad planeringsförmåga

Tidigare har forskare använt indirekta spår av gift för att tolka hur människor har jagat, men fynden från Umhlatuzana Rock Shelter utgör de första direkta bevisen på jakt med förgiftade pilar.

Studien visar att dessa tidiga jägare inte bara hade teknisk skicklighet utan också avancerad planeringsförmåga och förståelse för hur gifter verkar över tid – egenskaper som speglar modern mänsklig kognition.

– Att använda pilgift kräver planering, tålamod och förståelse för orsak och verkan. Det är ett tydligt tecken på avancerat tänkande hos tidiga människor, säger Anders Högberg, professor vid Institutionen för kulturvetenskaper på Linnéuniversitetet.

Vetenskaplig artikel:

Direct evidence for poison use on microlithic arrowheads in Southern Africa at 60,000 years ago, Science Advances.