Elever koncentrerar sig i klassrum.
Bild: Depositphotos
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan gav lovande resultat när den för första gången testats i svenska lågstadieklasser. Metoden, som bygger på tydliga regler och positiv återkoppling, syftar till lugnare skolmiljö och färre konflikter.

Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur metoden Good Behavior Game (GBG) kan användas för att förbättra studieron för elever och få mer fokus på undervisningen i klassrummen.

Metoden bygger på tydliga, positivt formulerade regler, lagarbete och positiv återkoppling. Tidigare internationella studier har visat långsiktiga positiva effekter, men detta är första gången metoden testas i en randomiserad studie i Sverige.

– En av våra viktigaste slutsatser är att metoden faktiskt gick att genomföra under helt vanliga förhållanden i skolan. Lärarna får en utbildning och handledning i metoden, men utöver det det krävdes inga extra resurser, ingen extra personal och inget särskilt forskarstöd för att få detta att fungera i skolorna, säger psykologen Dariush Djamnezhad, doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Förebygger större problem

GBG-metoden riktar sig till alla elever i klassen, inte bara till barn som har svårigheter. Tanken är att tidiga och breda insatser kan stärka skolmiljön för alla och minska risken att problem blir bestående.

– Beteendeproblem tidigt i livet kan vara en signal om svårigheter på många områden, både nu och längre fram i livet. Därför är tidiga, förebyggande insatser viktiga, säger Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet och psykolog.

Beteende och klimat i klassrum följdes

Den GBG-metod som användes heter Höjaspelet och studien genomfördes i samarbete med Malmö stad.

Totalt deltog 43 lågstadieklasser, från förskola till årskurs 3, med sammanlagt 990 elever vid fem skolor. På tre av skolorna fick lärarna utbildning i GBG, medan de andra fortsatte som vanligt. Elevernas beteende och klassrumsklimat följdes under ett läsår genom lärarskattningar och oberoende observatörer.

– Studien genomfördes i en verksamhetsnära miljö och har inte statistiskt säkra effekter, men alla utfall pekar i den riktning man skulle förvänta sig om metoden fungerar. Det ger ett samlat, försiktigt stöd för att GBG kan bidra till bättre studiero och klassrumsklimat, säger Dariush Djamnezhad.

Komplement till annat stöd

Effekterna syntes i klassrummet, men inte i gemensamma utrymmen som korridorer och matsal. Forskarna menar att det stämmer med hur metoden fungerar – den är avsedd att användas i undervisningen och i själva klassrumssituationen.

– Alla barn med utmaningar behöver inte individbehandling, och alla når man heller inte med riktade insatser. Här handlar det om en universell, förebyggande metod som kan användas i hela klassrummet och komplettera andra stödinsatser, säger Björn Hofvander.

Elever räcker upp händer.
Bild: Depositphotos

Mer om Good Behavior Game

GBG är en metod som syftar till bättre studiero, färre konflikter och ett mer positivt klassrumsklimat. Metoden fick stort genomslag efter långvariga studier, bland annat i Baltimore, där barn följts upp långt upp i vuxen ålder.

I den svenska studien användes Höjaspelet, men det finns även en annan version, PAX.

Så här fungerar GBG:

1. Klassen delas in i grupper. Läraren introducerar några tydliga, positivt formulerade regler, ofta med bildstöd (till exempel ”räck upp handen”, ”arbeta tyst”, ”var en bra kamrat”).

2. Spelet pågår en kort tid. Det kan vara tio minuter i början av lektionen.

3. Läraren ger positiv återkoppling och uppmärksammar önskat beteende genom att exempelvis säga ”tack för att du räckte upp handen”.

4.Vid regelbrott får laget en diskret markering, till exempel förlorar ett kort eller poäng. Läraren styr snabbt tillbaka fokus genom att berömma önskat beteende.

5. Lag som klarar kriteriet ”vinner” och får en enkel belöning, ofta en kort aktivitet klassen gillar.

6. Över tid kan speltiden förlängas och belöningar fasas gradvis ut.

Vetenskaplig artikel:

Classroom effects of a preventive behavioral management program: A pragmatic cluster-randomized trial of Good Behavior Game, Plos Mental Health.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera