Under andra världskriget ökade oron för könssjukdomar i Europa. En ny studie visar hur svenska folkhälsokampanjer i samspel med reklam bidrog till att normalisera användningen av kondomer – med effekter som levde kvar långt efter kriget.
En studie vid Stockholm universitet har undersökt hur offentliga folkhälsokampanjer under andra världskriget och kommersiell marknadsföring samverkade för att omforma marknaden för preventivmedel.
– Före kriget fanns ett brett utbud av produkter för att förebygga graviditet och smitta. Det vi ser under andra världskriget är ett marknadsurval, där kondomen gradvis kom att framställas som det mest effektiva och ansvarstagande smittskyddet, säger Anna Inez Bergman, doktor i ekonomisk historia och lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Könssjukdomar – ett stort problem
Till skillnad från flera krigförande länder delade Sverige inte ut kondomer gratis till soldater. I stället lanserade staten omfattande folkhälsokampanjer som uppmuntrade till smittskyddande åtgärder och kondomanvändning. Insatserna var en del av en bredare satsning på information och propaganda under de så kallade beredskapsåren, med syfte att styra medborgarnas beteenden.
– Staten förlitade sig i hög grad på information som verktyg. Folkhälsokampanjer blev ett sätt att påverka sexuellt beteende utan direkt tvång, säger Anna Inez Bergman.
Folkhälsa mötte reklam
Studien bygger på analyser av hälsokampanjer och kondomannonser från krigsåren. Resultatet visar hur statliga budskap och kommersiella intressen i allt större utsträckning sammanföll. Kondomförsäljarna anpassade sin marknadsföring för att spegla myndigheternas oro för smittspridning och kunde därigenom stärka försäljningen.
I annonserna betonades ansvar, skydd och nationell hälsa, ofta med en ton som låg nära myndighetsspråket. Det bidrog till att förändra bilden av kondomen – från en moraliskt tveksam produkt till ett praktiskt medicinskt hjälpmedel.
– Företagen var snabba att anpassa sig och dra nytta av folkhälsokampanjerna. Genom att knyta an till statliga budskap kunde återförsäljare framställa kondomer som nödvändiga verktyg för både individens och samhällets hälsa, säger Anna Inez Bergman.
Den här tydliga samspelet mellan statliga folkhälsoinsatser och kommersiella marknadskrafter bidrog till att normalisera kondomanvändning, och ge den företräde framför alternativ som kemiska spermiedödande medel, sköljning och pessar.
Kondomen behöll sin ställning
Studien tar också upp utvecklingen efter kriget. I länder som USA och Storbritannien återgick myndigheterna i stor utsträckning till strängare moraliska ramverk när konflikten var över. Sverige valde däremot en annan väg.
– Svenska myndigheter fortsatte att prioritera smittskydd under de första efterkrigsåren. Det skedde ingen abrupt återgång till förkrigstidens moraliska normer vad gällde kondomanvändning, konstaterar Anna Inez Bergman.
Kontinuiteten gjorde att kondomen behöll sin nya ställning, både i samhällsdebatten och bland konsumenter. Det som började som en tillfällig åtgärd mot ökad smittspridning under kriget kom därmed att få långsiktig betydelse för sexuell hälsa i Sverige.
Förändrad syn på sexuell hälsa
Sammanfattningsvis lade krigstidens propaganda och reklam grunden för långvariga relationer mellan folkhälsopolitik och marknadsstrategier, menar Anna Inez Bergman.
– Krigsförhållanden skapade en mer tillåtande inställning till kondomanvändning som sträckte sig långt in i efterkrigstiden, säger hon och fortsätter:
– Drivna av både nödvändig smittskyddspolitik och kommersiella möjligheter bidrog dessa förändringar till att lägga grunden för bredare kulturella skiften, inklusive den mer öppna offentliga diskussionen om sexualitet som tog fart i Sverige under 1960-talet.
Vetenskaplig artikel:
The War Against Venereal Diseases: Engineering Protective Practices During World War II in Sweden, Enterprise & Society.
