Engelskspråkig kurslitteratur har blivit vardag i högre utbildning, även i kurser som ges på svenska. Nya studier från Chalmers visar stora skillnader i språkkrav mellan kurser och ämnen – och att vissa studenter riskerar halka efter när läsbördan blir för tung.
Hur mycket engelskspråkig litteratur förväntas svenska studenter egentligen läsa – och hur mycket läser de och förstår? Två nya studier från Chalmers visar stor variation i hur engelska texter används inom högre utbildning och tydliga skillnader i studenternas förmåga att ta sig an dem.
Sammantaget utgör engelskspråkig litteratur nära 30 procent av den obligatoriska läsningen i svenskspråkiga kurser på grundnivå, och i de flesta kurser ingår minst en text på engelska.
– Men i många kurser är engelskan helt dominerande. I en fjärdedel av de drygt 2 000 analyserade kurserna är mer än hälften av litteraturen på engelska, och i nästan var tionde kurs är all obligatorisk läsning på engelska, säger Hans Malmström, professor på Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers.
Inom samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap är engelsk kurslitteratur särskilt vanlig – i vissa fall snarare norm än undantag.
Studenter är tidspressade
Studier på heltid motsvarar 40 timmar i veckan. Den tiden ska räcka till allt – undervisning, uppgifter och läsning. Men när den obligatoriska litteraturen är på engelska kan ekvationen bli svår, ibland rent av omöjlig, menar Hans Malmström.
– Studenter som inte har engelska som förstaspråk läser långsammare när de pluggläser. Enkla simuleringar utifrån våra resultat visar att veckans timmar högst sannolikt inte räcker till för de långsammare läsarna. Studenter riskerar att halka efter, särskilt om de har flera parallella kurser med tunga engelska läsuppgifter, då blir det en orimlig läsbörda, säger han.
Brister i förståelse och förberedelser
Den andra studien bygger på självrapporter från 1 000 slumpmässigt utvalda studenter i Sverige. Omkring 60 procent uppger att de läser och förstår större delen av den engelskspråkiga kurslitteraturen. Samtidigt finns en betydande minoritet som läser selektivt, eller inte alls, och som upplever läsningen som utmanande.
Nästan en tredjedel av studenterna anser sig vara dåligt förberedda när de börjar sina högskolestudier. Upplevelsen av engelskspråkig litteratur påverkas också av faktorer som ålder, ämnesområde, utbildningsnivå och kön. Äldre studenter läser mer av den engelska litteraturen än yngre, och manliga studenter rapporterar högre läsförståelse än kvinnliga.
Otydliga förväntningar
När resultaten från de två studierna vägs samman framträder en bild av höga och ofta otydliga förväntningar på studenternas läsning på engelska, enligt Hans Malmström.
– Vi ser också att det finns studenter som tycker att de är otillräckligt förberedda från gymnasiet. Färre än hälften anser sig väl förberedda för läsning på engelska från skolan och nästan en tredjedel upplever förberedelserna som otillräckliga. Det finns de som väljer att inte läsa alls på engelska och det kan såklart ha en negativ inverkan på deras studier på högre nivå, säger Hans Malmström.
Stöd behöver förbättras
Han menar att lärosätena behöver tydliggöra varför och hur engelskspråkiga texter används, se över läsbelastningen och ge studenter bättre stöd i att utveckla sin akademiska läsförmåga på engelska. En del av det stödet behöver sättas in redan på gymnasiet.
– Det skulle kunna stärka både studenternas lärande och utbildningarnas kvalitet, säger Hans Malmström.
Studierna har gjorts i samarbete med Örebro universitet och University of Leeds.
Studenter föredrar svenska framför engelska i högre utbildning
Vetenskapliga artiklar:
English reading expectations in Swedish higher education, Journal of English for Academic Purposes.
Assigned reading in English: Compliance, comprehension and preparedness among Swedish students, Education Inquiry.
