Barns hjärnor bearbetar bilder och talat språk på liknande sätt

Att bilder är lättare för barn att förstå än språk är en vanlig uppfattning. Men en ny doktorsavhandling visar att det antagandet kan ifrågasättas. Forskningen visar att barns hjärnor reagerar på liknande sätt när de tolkar bilder som när de tolkar talade meningar.

Forskare vid Linnéuniversitetet har undersökt hur barns hjärnor bearbetar betydelse i språk och bilder. Genom EEG (elektroencefalografi), en mössa med elektroder som registrerar hjärnans signaler, har de kunnat mäta vad som händer i realtid i hjärnan när barnen ser eller hör något.

Syftet med studien var att se om hjärnan bearbetar språk på ett sätt som är specifikt för språk, eller om den använder samma processer som för annan typ av information, till exempel bilder. I undersökningen ingick barn i 9–12-årsåldern som var uppdelade i två grupper: en grupp med vanlig språkutveckling och en grupp med diagnosen språkstörning (DLD).

Resultaten stämmer överens med tidigare forskning, som tyder på att hjärnan inte bearbetar språk på ett sätt som är specifikt för just språk, utan genom mer generella processer. Tidigare studier har till exempel visat att vuxna bearbetar bilder och språk på liknande sätt.

Den aktuella studiens resultat tyder på att detta gäller även för barn, både de med vanlig språkutveckling och de med DLD.

– Våra undersökningar tyder på att bilder kan vara lika utmanande att förstå som talat språk. Det här betyder inte att bilder alltid är svåra, men det är något som kan vara viktigt att ha i åtanke när man kommunicerar med barn, säger Hanna Lindfors, logoped och forskare i språkvetenskap vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.

Barnens hjärnaktivitet mättes när de såg serier och animerad film

För att undersöka hjärnans bearbetning av bilder fick barnen titta på ordlösa bildserier med Snobben på en skärm, där en bildruta visades i taget. När det gäller talat språk fick barnen se en animerad film med berättarröst om pingvinen Pingu.

I båda fallen testades varianter med antingen ett förväntat eller oväntat inslag i berättelsen, för att se hur hjärnan reagerade. Ett exempel på förväntat innehåll i Pingu-berättelsen var meningen ”Pappa pingvin bakar kaka”, medan ett oväntat inslag var ”Pappa pingvin bakar näsa”.

Resultaten visade att barnen med typisk språkutveckling kunde förutse vad som skulle hända i berättelsen. Så när det hände något oväntat, som när berättarrösten sa ”Pappa pingvin bakar näsa”, då reagerade deras hjärnor tydligt. Denna reaktion såg likadan ut för både språk och bild.

Barnen med DLD däremot, visade inte någon tydlig förändring i hjärnaktiviteten när det oväntade dök upp, varken för språk eller bilder. Detta tyder på att de har svårare att förutse betydelser i både språk och bilder.

Bilder inte alltid lättare att förstå

Sammantaget visar studien att hjärnan bearbetar ord och bilder på liknande sätt. Oavsett om berättelserna förmedlades via talade meningar eller bildserier framkallade de liknande hjärnaktivitet hos barnen.

Detta är i linje med tidigare forskning som tyder på att hjärnans språkbearbetning är generell, inte specifik för just språk.

– En viktig slutsats av detta är att bilder inte per automatik är lättare att förstå än språk. Detta är en vanlig uppfattning som vi bör ifrågasätta, säger Hanna Lindfors.

Avhandling:

Cognitive processing across verbal and pictorial domains: ERP evidence from adults, children with typical language development, and children with developmental language disorder, Linnéuniversitetet.