Sverige hör till de länder i världen där det är allra säkrast att föda barn. Ändå vittnar allt fler kvinnor om oro, rädsla och missnöje inför förlossningen. Hur går det ihop? En ny studie pekar på att tilliten till vården kan påverka vilket sätt kvinnor vill föda barn på.
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller medicinsk säkerhet i samband med förlossning. Mödra- och barnadödligheten är mycket låg och den medicinska kompetensen inom förlossningsvården är hög. Samtidigt visar både enkäter, patientberättelser och mediebevakning att missnöjet med förlossningsvården har ökat.
En ny studie från Mälardalens universitet visar att önskemål om kejsarsnitt utan medicinsk anledning kan säga mer om hur vården upplevs än om själva födandet.
Forskarna har intervjuat politiker, beslutsfattare och företrädare för vårdorganisationer – personer som på olika sätt formar ramarna för svensk förlossningsvård. De har undersökt hur dessa aktörer ser på så kallade kejsarsnitt på moderns begäran, alltså planerade kejsarsnitt där det inte finns medicinska skäl.
Studien visar att deltagarna inte främst tolkar kvinnors önskemål som ett uttryck för ökad kravmentalitet eller individualism, utan de beskriver i stället önskemål om planerat kejsarsnitt som ett symtom på brister i vårdens organisation.
– Det här handlar inte enbart om att kvinnor vill ha kejsarsnitt, utan om att de inte känner sig trygga i hur vården är organiserad, säger Maria Johansson Offerman, forskare och doktorand på Mälardalens universitet samt legitimerad barnmorska, i ett pressmeddelande.
När tilliten till förlossningsvården är låg ökar behovet av kontroll
Forskarna pekar i studien på en avgörande skillnad mellan medicinsk kvalitet och upplevd kvalitet. Även om vården i Sverige objektivt sett är säker kan den upplevas som oförutsägbar, stressad och svår att påverka som patient.
De intervjuade i studien säger att när tilliten till förlossningsvården är låg, ökar behovet av kontroll – och därmed också önskemål om planerade kejsarsnitt.
Flera lyfter fram att brist på kontinuitet, till exempel att inte veta vem som kommer att vara med under förlossningen, kan skapa en känsla av otrygghet. I det perspektivet blir kejsarsnitt inte ett medicinskt val, utan ett sätt att skapa förutsägbarhet i en situation som annars upplevs som osäker.
– När kvinnor ber om kejsarsnitt kan det vara ett sätt att skapa kontroll i en situation som annars upplevs som otrygg och oförutsägbar, säger Maria Johansson Offerman.
Svåra etiska frågor när kejsarsnitt på begäran ökar
Studien visar också att kejsarsnitt på begäran väcker svåra etiska frågor i ett skattefinansierat vårdsystem. Många av de intervjuade betonar vikten av att respektera kvinnans självbestämmande – men uttrycker samtidigt oro för att en långtgående valfrihet skulle kunna leda till ökade kostnader, ojämlik vård och att resurser flyttas från medicinska behov till önskemål.
– Det innebär att det blir en balansgång mellan individens rätt till inflytande och vårdens ansvar att vara jämlik och hållbar, säger Maria Johansson Offerman.
En slutsats i studien är att lösningen inte i första hand handlar om fler regler eller striktare nej till kejsarsnitt. I stället pekar forskarna – och de som intervjuades i studien – på behovet av bättre kontinuitet i vården, mer tid för samtal och stöd samt starkare relationer mellan de gravida kvinnorna och vårdpersonal.
– Genom att stärka tryggheten och tilliten kan behovet av kejsarsnitt på begäran minska, utan att kvinnors upplevelser av rädsla eller utsatthet ignoreras, säger Maria Johansson Offerman.
Rapport:
Caesarean section on maternal request – a qualitative study of stakeholders´ views, Reproductive Health.
