Nästan hälften av alla demensfall kan bero på riskfaktorer som går att påverka, till exempel rökning och högt blodtryck. En ny studie från Lunds universitet visar hur olika riskfaktorer hänger samman med hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom och vaskulär demens – de två vanligaste formerna av demens.
Risken att utveckla demens påverkas av faktorer vi inte kan styra över, till exempel ålder, kön och gener. Den påverkas också av livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholvanor, hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter, högt blodtryck och hörselnedsättning. Eftersom demens inte är en enda sjukdom skiljer sig riskprofilen mellan olika former av demens.
En studie från Lunds universitet har undersökt hur olika riskfaktorer påverkar hjärnförändringar vid de två vanligaste demenssjukdomarna – Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
– Mycket av den forskning som finns om de riskfaktorer som vi själva kan påverka, tar inte hänsyn till olika orsaker till demens. Vi har alltså haft begränsad kunskap om hur enskilda riskfaktorer påverkar de underliggande sjukdomsmekanismerna i hjärnan, säger Sebastian Palmqvist, lektor i neurologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Hjärnförändringar följdes över tid
I studien ingick närmare 500 personer. Medelåldern var 65 år och deltagarna hade bevarad kognitiv förmåga. Under fyra år mättes förändringar i hjärnans vita substans – nervbanor som ofta påverkas vid vaskulär demens – och nivåer av amyloid beta och tau, som är proteiner kopplade till Alzheimers sjukdom. Målet var att undersöka hur både påverkbara och icke-påverkbara riskfaktorer hänger samman med hjärnförändringar över tid.
– Vi såg att de flesta riskfaktorer som går att påverka – rökning, hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter och högt blodtryck med flera – var kopplade till skador i hjärnans blodkärl och snabbare ansamling av så kallade vitsubstansförändringar, säger Isabelle Glans, doktorand vid Lunds universitet.
– Dessa skador ger en försämrad funktion av blodkärlen och leder till vaskulära hjärnskador – och kan i förlängningen leda till vaskulär demens, fortsätter hon.
Forskarna upptäckte också riskfaktorer kopplade till alzheimerprotein.
– Diabetes var förknippat med ökad ansamling av amyloid β, medan personer med lägre BMI hade snabbare ackumulering av tau. Dessa fynd behöver dock undersökas närmare och valideras i framtida studier, säger Isabelle Glans.
Livsstil kan bidra
En hälsosam livsstil och minskning av påverkbara riskfaktorer kan kanske bidra till att senarelägga debuten av symtom vid Alzheimers sjukdom, enligt forskarna bakom studien. Detta är särskilt viktigt eftersom många med demens har en kombination av kärl- och alzheimerförändringar.
Mot den bakgrunden lyfter Sebastian Palmqvist fram vikten av en hälsosam livsstil även vid Alzheimers sjukdom.
– Att rikta in sig på vaskulära och metabola riskfaktorer kan fortfarande hjälpa till att minska de samverkande effekterna av flera hjärnförändringar som förekommer samtidigt, säger han.
Vetenskaplig artikel:
Associations of modifiable and non-modifiable risk factors with longitudinal white matter hyperintensities, amyloid-β and tau – a prospective cohort study, The Journal of Prevention of Alzheimer’s Disease.
