När Madagaskars skogar minskar blir det allt svårare för lokalbefolkningen att få tag på trä till hus, redskap och matlagning. En ny studie visar vilka träd som är viktigast i vardagen – kunskap som kan stärka lokalsamhällen och minska trycket på skogarna.
Madagaskar är känt för sin unika artrikedom. Lokalbefolkningen har i alla tider använt träd till husbyggen, redskap och som bränsle vid matlagning. Men det har blivit allt svårare i takt med att skogen hotas av markanvändning, avverkning och klimatförändringar.
– För att stötta dessa samhällen behöver vi förstå vilka träd som är viktiga för människornas överlevnad och välbefinnande och varför just de träden är viktiga. Det handlar även om att bevara lokal kunskap och kultur, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.
Val av träd i vardagen
I en studie har forskare dokumenterat hur lokalbefolkningen väljer träd för sina vardagsbehov genom intervjuer med över 600 hushåll i olika delar av Madagaskars regnskog.
– Tänk dig att du går in i en skog och din favoritträdart är borta. Då kanske du letar efter andra träd med samma egenskaper som det du brukar använda. Det var de egenskaperna vi försökte förstå. Därför frågade vi inte bara om favoritarter utan alla egenskaper som befolkningen letar efter, säger Minoseheno Rakotovao, doktorand vid universitetet i Antananarivo, Madagaskar.
Madagaskar – biologisk hotspot med utmaningar
- En majoritet av Madagaskars cirka 32 miljoner invånare lever i fattigdom.
- Omkring 75 procent av befolkningen är jordbrukare och mycket beroende av skogarna för sitt dagliga uppehälle.
- Mellan 1953 och 2014 försvann över 40 procent av landets totala skogsareal, och den fortsätter att minska i långsam takt.
- Madagaskars skogar har en unik biologisk mångfald: 82 procent av kärlväxterna och 95 procent av däggdjuren är endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen.
Tillgänglighet viktig för kvinnor
Forskarna samlade även in prover från 260 trädarter, vilket tillsammans med intervjuerna gjorde det möjligt att identifiera tydliga mönster.
Studien visar till exempel att många inte är särskilt kräsna när det gäller vilken ved som används till bränsle. Även om tätvuxet trä brinner längre, väljer man ofta den ved som är lättast att få tag på. Tillgängligheten är särskilt viktig för kvinnor. I intervjuerna framkom att kvinnorna måste samla in trä till bränsle och verktyg, samtidigt som de tar hand om barnen.
Männen ansvarar oftast för byggnationer. Enligt studien föredrar de tätvuxet trä för bärande konstruktioner, medan höga träd väljs till vägg- och takmaterial.
Kultur och tradition styr val
Även vid tillverkning av verktyg, som spadar och mortlar, används tätvuxet och tåligt trä. Mortlarna är dock betydligt större än de som ofta används i svenska kök. Det rör sig om massiva stubbar som används för att skala ris eller stöta jordnötter till smör, och de tillverkas helst av träd med grova stammar.
Studien visar också att kulturella faktorer spelar en stor roll. I vissa fall väger kultur och tradition tyngre än optimala egenskaper hos träden.
– Till exempel används ebenholts specifikt till kistlock i Madagaskar. I vissa områden är det till och med tabu att använda det till andra saker, trots att ebenholts är ett hårt och användbart träslag, säger Sheila Holmes.
Så kan trycket på skogarna minska
Myndigheter och ideella organisationer försöker möta det akuta behovet av träprodukter genom att plantera träd och skapa snabbväxande plantager på Madagaskar. I det arbetet bidrar den nya studien med viktig kunskap, menar forskarna.
– Genom att plantera träd nära hemmen går det att hjälpa kvinnorna balansera mellan arbete och barnomsorg. I vissa samhällen används alternativ till trä, till exempel stenar som mortlar. Det kan också minska trycket på skogarna, säger Sheila Holmes.
Djuren hjälper till
Även Madagaskars rika djurliv gynnar de träd som lokalbefolkningen är beroende av. Enligt studien sprids många trädfrön av djur som lemurer och fåglar, vilket bidrar till skogarnas återväxt.
– Vikten av att bevara den biologiska mångfalden och förstå komplexiteten är välkänd. Vi måste också värdesätta den mångsidiga traditionella kunskap som lokalbefolkningen har om sin miljö. Människor ser träd på olika sätt och varje träd är inte detsamma för dem. Vi kan hjälpa dem genom att göra deras favoritträd tillgängliga, till exempel genom att återplantera en mängd olika arter, säger Minoseheno Rakotova.
Vetenskaplig artikel:
Communities with diverse subsistence needs require a variety of functional tree traits, Conservation Science and Practice.
