Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt – men nu har forskare sett att personer som äter klimatvänligt också uppvisar bättre näringsvärden än förväntat. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.
EAT-Lancet-kosten är en global kostvägledning som är framtagen för att främja både människors hälsa och en hållbar planet. Den utgår från växtbaserade livsmedel med mycket fullkorn, baljväxter, frukt och grönt och små mängder animaliska produkter – framför allt betydligt lägre köttkonsumtion än vad Livsmedelsverket rekommenderar.
Nu har forskare vid Lunds universitet undersökt näringsvärden hos personer som äter klimatvänlig kost. Forskningen baseras på analyser av den omfattande Malmö Kost Cancer-studien där 26 000 personer berättade om sina matvanor och sedan följdes upp i flera decennier.
– Det har funnits farhågor om att en kost med mindre kött och andra animaliska livsmedel skulle öka risken för näringsbrist. Men det såg vi inte. De flesta som åt i linje med de planetära kostråden hade tvärtom en god näringsstatus, säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.
Resultaten visar att näringsintaget hos dem som åt klimatvänlig kost var väl jämförbart med dem som åt samma mängd ”vanlig” kost med större inslag av animaliska livsmedel. Merparten av dem som ätit liknande de nya rekommendationerna fick tillräckligt med viktiga vitaminer och mineraler i sig, trots att EAT Lancet-kosten innehåller mindre kött.
Bra blodvärden – vissa saker stack ut
När man mätte näringsstatus i blodet hos deltagare var även de jämförbara. Forskarna är inte riktigt säkra på orsakerna, men en förklaring kan vara att människan anpassar sitt upptag av näringsämnen till de nivåer som finns i kroppen och alltså absorberar mer näring vid behov, enligt Anna Stubbendorff.
Ett par avvikelser noterades hos dem som hade ätit mer klimatvänligt. Dels var nivåerna av B-vitaminen folat (folsyra) högre hos dem än hos övriga deltagare, vilket var oväntat och positivt, dels fanns det en ökad risk för anemi, järnbrist, hos kvinnliga deltagare. Skillnaden var visserligen liten, 4,6 i stället för 3,3 procent, men Anna Stubbendorff föreslår ändå att livsmedel kan berikas, eller att riskgrupper får tillskott för att nå goda blodvärden.
Anna Stubbendorffs svar på frågan om EAT Lancet-dieten är hållbar för såväl människan som miljön är ett tydligt ja.
– Det är möjligt att förena en miljömässigt hållbar kost med god hälsa. Studierna visar att sådana kostmönster kan minska risken för sjukdom och förtida död utan att kompromissa med näringsintaget hos majoriteten av befolkningen. Det finns alltså positiva synergier mellan hälsa och hållbarhet, säger Anna Stubbendorff.
Svenska matvanor långt ifrån hållbara
Hur ligger då svenska matvanor till ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv? Ja, långt ned i en global jämförelse av klimatpåverkan. I en ranking av 156 länder hamnar Sverige på plats 13 från slutet – strax efter traditionella köttnationer som USA och Nya Zeeland. Förklaringen är tydlig: svenska konsumenter äter mycket kött och mejeriprodukter, vilket driver utsläppen uppåt. I dag ligger köttkonsumtionen på omkring 680 gram per person och vecka.
För att Sverige skulle närma sig EAT Lancets rekommenderade kost krävs en kraftig minskning av både kött- och mejerikonsumtion. De nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket baserar sina råd på, tar numera viss klimathänsyn. Men skillnaderna är påtagliga. Enligt de nordiska råden är 350–400 gram rött kött i veckan acceptabelt, vilket är flera gånger högre än EAT Lancets tak på 90 gram.
Samtidigt saknas svenska riktlinjer för konsumtionen av mejeri och fågel, områden där EAT Lancet anger maximalt 250 gram mejeriprodukter och 30 gram kyckling per dag.
– Det är mycket fokus på kött, men andra saker som vi också kan påverka i vår del av världen är att inte äta mer än vi behöver och att sluta slänga mat – överproduktionen av livsmedel tär också på jordens resurser. Vi kan också prata mer om det vi borde äta mer av, såsom fullkorn och baljväxter. Där finns en stor potential för folkhälsan, säger Anna Stubbendorff.
Risk att dö i förtid lägre
I Anna Stubbenforffs tidigare studier var ett viktigt resultat att de personer som åt mest i linje med EAT-Lancet-kosten hade ungefär 33 procent lägre relativ risk att dö av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med dem som följde kosten minst. Det innebär inte att en tredjedel färre personer dör, utan att sannolikheten att avlida i hjärt-kärlsjukdom var ungefär en tredjedel lägre i den grupp som följde kostmönstret bäst.
Samtidigt var den sammanlagda relativa risken att dö i förtid cirka 25 procent lägre, och cancerrelaterad dödlighet minskade nästan lika mycket. Resultaten bygger på observationsdata och visar samband mellan kostmönster och dödlighet, men kan inte fastställa direkta orsakssamband.
Hoppas att beslutsfattare ska ta sig an kostfrågan
Finns det då några osäkerhetshetsfaktorer i resultaten? Ja, att mäta vad människor äter är generellt svårt.
– Men Malmö Kost Cancer-studien som vi har analyserat använde en ovanligt avancerad metod med både kostdagbok, frågeformulär och intervjuer. Studien följde också en stor grupp under lång tid. Så även om det finns osäkerhet i materialet anser jag att resultaten är robusta, säger hon.
Nu hoppas Anna Stubbendorff att sakkunniga och beslutsfattare ska våga ta sig an frågan om vår kosthållning, även om den är känslig. I dag står matproduktionen globalt för omkring en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, använder cirka 70 procent av världens sötvatten och är den enskilt största drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald, där jordbruket pekas ut som hot mot majoriteten av de arter som riskerar att dö ut.
– Det är viktigt att den här frågan får luta sig mot en vetenskaplig grund. Vi har en fantastisk möjlighet om vi lyckas med de här viktiga förändringarna, säger hon.
Vetenskaplig artikel:
Nutritional adequacy of the EAT-Lancet diet: a Swedish population-based cohort study, The Lancet Planetary Health.
