Tirzepatid, den aktiva substansen i diabetes- och viktläkemedlet Mounjaro, minskar både alkoholintag och återfallsliknande beteenden hos råttor och möss, visar en studie. Resultatet kan bli relevant i sökandet efter nya behandlingar mot alkoholberoende.
Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare påvisat att substansen semaglutid, som finns i diabetes- och viktläkemedlen Ozempic och Wegovy dämpar alkoholintag hos råttor. Nu har de undersökt substansen tirzepatid och läkemedlet Mounjaro.
Tirzepatid är det första läkemedlet som har dubbel verkan på receptorer för mättnadshormonerna GIP och GLP-1. Under hösten 2024 blev läkemedlet tillgängligt på svenska apotek för behandling av typ 2-diabetes. Det har sedan dess snabbt blivit Sveriges mest sålda läkemedel, mycket på grund av effekter på kroppsvikten. Eftersom substansen redan används kliniskt och är välstuderad när det gäller säkerhet kan det underlätta framtida studier även inom alkoholberoende.
I sina försök på råttor och möss har forskarna sett att det frivilliga alkoholintaget mer än halverades hos djuren som fick tirzepatid. Även återfallsdrickande förhindrades. Djuren ökade inte sitt drickande efter en period utan alkohol, i stället minskade det jämfört med tidigare.
– Vi såg tydliga och kraftiga minskningar på både långtidsalkoholdrickande, överdrivet drickande och återfallsdrickande hos båda könen. Det som gör studien särskilt intressant är att vi också fått en ny inblick i hur denna typ av läkemedel kan påverka hjärnans belöningssystem, säger Christian Edvardsson, doktorand i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Dämpar alkoholens effekt
I studien kunde forskarna visa att tirzepatid dämpade alkoholens påverkan på dopamin, ett viktigt signalämne i hjärnans belöningssystem som bidrar till att alkohol upplevs som belönande.
Effekten verkar åtminstone delvis förmedlas genom ett område i hjärnan som är kopplat till motivation, belöning och återfall i både djur och människor (hjärnområdet laterala septum). Resultaten ger en möjlig förklaring till tidigare fynd om att liknande läkemedel kan minska intag och sug av alkohol.
I laterala septum såg forskarna bland annat förändringar i så kallade histonrelaterade proteiner, som påverkar hur gener slås av och på. Förändringar i dessa proteiner har tidigare sammankopplats med drogbruk och beroendesjukdomar.
Studien visar dock inte att dessa förändringar i sig orsakar den minskade alkoholkonsumtionen. Resultaten tyder snarare på att de kan vara en del av de biologiska mekanismer som påverkas av tirzepatid.
Framtida behandlingsalternativ
Studien, som har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med kollegor vid amerikanska Medical University of South Carolina, bygger på en kombination av intag- och beteendetester, mätningar av signalämnen i hjärnan och molekylära analyser.
– Det här är inte en ny behandling för alkoholberoende ännu. Men resultaten stärker bilden av att läkemedel som påverkar de här systemen i hjärnan kan vara relevanta att studera vidare för att hitta nya behandlingsalternativ, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Behövs fler behandlingsalternativ mot alkoholberoende
Alkoholberoende är en kronisk hjärnsjukdom där belöningssystemet förändras. Det gör att alkoholsug kan kvarstå även när personen vill sluta, och att risken för återfall är hög.
Sjukdomen påverkar både fysisk och psykisk hälsa och är kopplad till ökad risk för bland annat leversjukdom, hjärt-kärlsjukdom, depression och ångest. Den medför också stora sociala och samhällsekonomiska kostnader.
De läkemedel som finns i dag fungerar olika bra för olika personer och effekten är ofta måttlig. Därför behövs fler behandlingsalternativ med olika verkningsmekanismer, så att behandlingen kan anpassas bättre till individen.
Vetenskaplig artikel:
Tirzepatide reduces alcohol drinking and relapse-like behaviours in rodents, eBioMedicine.
