När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? En avhandling visar att de flesta barn med både dyslexi och särskild begåvning uppnår resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.
Hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? En ny avhandling från Karlstads universitet har undersökt just detta. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.
I studien undersöks hur några vanliga tester som identifierar läs- och skrivsvårigheter och hur elever, vårdnadshavare och lärare uppmärksammar begåvningen – samt hur eleverna själva beskriver sin skolvardag, sina strategier och sina erfarenheter av stöd.
– Resultaten visar att eleverna i studien har tydliga avkodningssvårigheter, men trots dyslexi, så uppnår de flesta resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Detta testformat tycks ofta mäta strategianvändning snarare än faktisk läsförmåga, vilket gör att dyslexi kan maskeras. Det är lättare för lärare att rätta sådana test, men det får inte gå före vad tester faktiskt avser att bedöma – läsförståelse eller strategianvändning, säger Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Annan dyslexiprofil än förväntat
Resultaten visar också att elever med både särskild begåvning och dyslexi kan ha en annan dyslexiprofil än den vi brukar förvänta oss.
– Många har till exempel ett högt fonologiskt korttidsminne och tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, säger Tove Ekelund.
Det innebär att dyslexi riskerar att förbises om vi har en alltför snäv bild av hur dyslexi ska se ut. Ett högt fonologiskt korttidsminne bör därför inte utesluta dyslexi, utan snarare väcka frågor om samtidig särskild begåvning.
Tove Ekelund menar att alla barn borde testas för dyslexi, oavsett särskild begåvning.
– Tidig screening är viktig. Att identifiera elever med dyslexi tidigt gör det möjligt att påbörja avkodningsträning i ett tidigt skede. Därför är obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterial viktiga för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Elever med dyslexi löper också större risk för psykisk ohälsa än andra elever. Det gör det extra viktigt med tidig identifiering och ge adekvata stödinsatser. Skolans ansvar är stort. Som förälder behöver man också avsätta tid för att stötta sina barn i skolarbetet.
Kan vara svårare att upptäcka särskild begåvning
Studien visar också att det kan vara svårare att upptäcka särskild begåvning hos barn med dyslexi.
– Resultaten visar tydligt att lärare ofta underskattar elevernas begåvning, medan vårdnadshavare och elever själva ser den klarare. Det är därför viktigt att lyssna på vårdnadshavare som säger att deras barn har särskild begåvning. När eleven också har dyslexi visar studien att det blir ännu svårare för lärare att upptäcka begåvningen. Då riskerar fokus att hamna på svårigheterna, medan styrkorna hamnar i skymundan. Följden kan bli att eleven varken får tillräcklig stimulans för sin begåvning eller adekvat stöd för sina läs- och skrivsvårigheter.
Avhandling:
Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik, Karlstads universitet.
