Att bära en så kallad äldredräkt i hemliknande miljöer ger sjuksköterskestudenter en större förståelse för hur det kan vara att leva som en äldre person med hälsoproblem, till exempel nedsatt syn och förlorad muskelmassa. Effekterna av att öva på det här sättet är tydliga, enligt en ny avhandling.
Ålderism, alltså fördomar mot och diskriminering av äldre, är utbrett i samhället och finns även inom hälso- och sjukvården. I takt med att allt mer vård flyttas till primär och kommunal nivå vårdas också äldre personer allt oftare i hemmet.
Allt detta medför en rad utmaningar för vårdpersonal och därför är det viktigt att sjuksköterskeutbildningen arbetar med nya sätt att undervisa, menar Björn Bouwmeester Stjernetun, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University och adjunkt vid Högskolan i Skövde. I sin avhandling har Björn Bouwmeester Stjernetun låtit göra simuleringar där sjuksköterskestudenter bär så kallad äldredräkt i hemliknande miljöer.
Detta är en äldredräkt
En så kallad äldredräkt ger bäraren en känsla av hur en gammal människa kan uppleva sina kroppsliga funktioner. Den som bär en äldredräkt kan exempelvis ha på sig glasögon som ger nedsatt syn och hörselskydd som ger nedsatt hörsel och imiterar tinnitus.
Hälsohögskolan vid Jönköping University använder en dräkt som försöker efterlikna åldrandet men som också kan illustrera upplevelsen vid en rad sjukdomstillstånd som inte är ovanliga hos gamla människor, som stroke, KOL, smärta på grund av artros, diabetes, halvsidig förlamning och glaukom.
Sjuksköterskestudenterna vid Hälsohögskolan bär i sina övningar ofta en väst samt tyngder vid armar och anklar i syfte att efterlikna den kroppsliga upplevelsen efter förlust av muskelceller. Studenterna har också speciella skor som ger sämre balans och sämre känsel i fötterna.
Dräkten inte ska ses som en generell modell för hur alla äldre har det, utan används som en del i pedagogiken. Till exempel ökar dräkten studenternas förståelse för möjligheter, hinder och utsatthet i äldre människors boendemiljö. Den ökar också förståelsen för vikten av att låta saker ta tid och vara närvarande, att kommunicera tydligt, att lägga tillbaka saker på rätt ställe i hemmet, med mera.
Källa: Björn Bouwmeester Stjernetun, Jönköping University och Högskolan i Skövde.
Kan stärka empatin
– Denna simulering bygger på att studenten skiftar perspektiv, blir utmanad i sina tidigare föreställningar och får en glimt av hur det kan vara att som en äldre person leva med olika åldersrelaterade hälsoproblem. Tidigare forskning har visat att det kan stärka studentens empati och förståelse, säger Björn Bouwmeester Stjernetun.
I tidigare studier har simulering med äldredräkt sällan prövats i en hemlik miljö eller följts upp över längre tid. Ofta har dräkten enbart använts för att gestalta det normala åldrandet, utan att inkludera de hälsoproblem som många personer över 85 år lever med.
Studenterna i avhandlingen beskriver att simuleringen fördjupade deras insikt om vikten av att vara närvarande, lyhörd och att ge tid åt varje person.
Nedsatt syn påverkade mycket
Ett av de mest framträdande resultaten var hur starkt synnedsättning påverkade studenternas upplevelse. När studenterna tog rollen som blind äldre person eller ledsagare visade det sig att kommunikationen mellan dem var avgörande för hur samarbetet fungerade.
– Resultatet visar att studenterna tog sig an rollerna på två tydligt olika sätt. Antingen samarbetade de och arbetade tillsammans, eller så fokuserade de främst på sina egna behov och blev mer och mer distanserade från varandra. En avgörande faktor för hur det blev var deras förmåga att kommunicera – både genom ord och genom kroppsspråk, säger Björn Bouwmeester Stjernetun.
Studenter mer positiva
Studenter som hade deltagit i simuleringen uppvisade en mer positiv inställning till att vårda äldre personer jämfört med studenter som inte hade deltagit. Detta visade sig både på kort och lång sikt.
Att göra övningar med äldredräkt är ett effektivt sätt att undervisa utifrån så kallat erfarenhetsbaserat lärande, enligt avhandlingen. Den pekar på att det andra studieåret under sjuksköterskeutbildningen är en bra tidpunkt för simuleringen, eftersom studenterna då redan har en grund att reflektera utifrån.
Avhandling:
Knowing me, knowing you: Bridging perspectives through age suit simulation intervention in nursing education. Hälsohögskolan vid Jönköping University samt Högskolan i Skövde.
