40 år efter Tjernobyl – så har katastrofen format Belarus
Dagens Belarus drabbades hårt av radioaktivt nedfall efter Tjernobylkatastrofen 1986. Det har påverkat landet på flera sätt. Katastrofens spår syns i en djup misstro till myndighetsinformation, bland annat.
Haveriet i Tjernobyl 1986, i det som idag är Ukraina, fick radioaktiva partiklar att spridas över mycket stora sträckor. Omkring 70 procent av nedfallet hamnade över det som idag är grannlandet Belarus.
Olyckan blev ett nationellt trauma i Belarus och följderna är tydliga än idag. Det säger statsvetaren Victoria Leukavets, Södertörns högskola, vars forskning är inriktad på östeuropeisk politik, auktoritära system och postsovjetisk statsutveckling.
Tjernobylkatastrofen
Tjernobylolyckan, eller Tjernobylkatastrofen, var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina, då sovjetrepublik.
Olyckan inträffade den 26 april 1986 när en reaktor exploderade.
Sverige blev påverkat då regnmoln band radioaktiva partiklar som drev med vinden och orsakade radioaktivt nedfall över stora områden. Gävletrakten drabbades hårdast.
Källa: Wikipedia
Bland annat lade hanteringen av katastrofen grunden till dagens brist på öppenhet. Att begränsa tillgången till strålningsdata och hälsostatistik, till exempel, blev en politisk vana i Belarus. Än i dag betraktas miljöinformation och oberoende mätningar som politiskt känsliga områden.
– Under åren efter Lukasjenkas val 1994 förstärktes statens självbild. Regimen har fortsatt att mobilisera ett språk om ordning och riskhantering, som byggt på idén att bara en stark maktvertikal kan skydda landet, säger Victoria Leukavets.
En djup skepsis
Katastrofen påverkade också samhället underifrån. De miljö- och hälsoprotester som växte fram i slutet av 1980-talet blev en grogrund för senare generationer av aktivister.
Utrymmet för öppna protester är starkt begränsat i dagens Belarus. Minnet av statens tystnad efter olyckan lever också kvar. Det har bidragit till en djup skepsis mot information från stat och myndigheter.
Tjernobyl blev därmed inte bara en fråga om strålning och sanering, utan också om förtroende.
Kärnkraft åter känslig fråga
I dag har kärnteknik åter blivit politiskt känslig, inte minst genom det ryskbyggda kärnkraftverket i Astravets, nära gränsen till Litauen.
– Astravets var omstritt från första dagen. I ett säkerhetspolitiskt spänt läge förstoras riskerna, säger Victoria Leukavets.
– Kärntekniska anläggningar får strategisk betydelse redan genom sin sårbarhet. Varje incident, även en mindre, kan få stora politiska konsekvenser i en region där Tjernobyl fortfarande är ett öppet sår.
Transparens är fortsatt en svag punkt för Belarus, både nationellt och internationellt. Bristen på insyn och en stark statlig kontroll försvårar en öppen riskhantering kring kärnkraften.
En möjlig framtida brytpunkt
På längre sikt kan dock Tjernobyl få en ny politisk betydelse.
– Vid ett framtida skifte skulle kärnsäkerhet och miljötransparens kunna bli symboler för ett mer öppet styre. Det skulle innebära ett tydligt brott med en politisk tradition där brist på insyn har använts för att legitimera maktkoncentration, säger Victoria Leukavets.
Den här texten publicerades ursprungligen på Perspektiv Öst, Södertörns högskola.
