Grödor som majs och ris och driver fram mer skogsavverkning i världen än exportvaror som kakao och kaffe. Det framgår av en ny studie från Chalmers.
Livsmedelsproduktionen är den främsta orsaken till global skogsavverkning, men fram till nu har det saknats en detaljerad kartläggning av hur det ser ut i olika länder.
Chalmers-forskare har nu utvecklat en modell som kopplar ihop jordbruksprodukter med uppgifter om skogsavverkning.
– Avskogningens kopplingar till livsmedelsproduktion har studerats länge, men har ofta fokuserat på några välkända produkter som nötkött, soja och palmolja och på vissa platser, som Brasilien eller Indonesien, säger Chandrakant Singh, forskare vid Chalmers.
Snabb avverkning
I den nya studien presenteras en modell som omfattar 179 länder och 184 varor.
Enligt modellen har totalt 122 miljoner hektar skog försvunnit i jordbruksdriven avverkning mellan 2001 och 2022. Mer än 80 procent av denna avverkning har skett i tropikerna.
Studien bekräftar tidigare kunskap om de största orsakerna till avskogning: Röjning av skog för att skapa betesmark för köttproduktion samt produktion av stora exportvaror som soja och palmolja.
Basgrödor oväntat viktiga
Men studien ger också mer oväntade resultat. Modellen visar att stapelgrödor som produceras för inhemska marknader har större påverkan på avskogningen än många stora exportvaror har.
Stapelgrödorna majs, ris och kassava står tillsammans för cirka elva procent av den totala jordbruksdrivna avskogningen. Den sammanlagda siffran för kakao, kaffe och gummi är mindre än fem procent.
Sker i hela världen
Till skillnad från många andra råvaror, som palmolja i Sydostasien och sojabönor i Sydamerika, är den avskogning som kan kopplas till basgrödor inte koncentrerad till vissa regioner, utan är fördelad över stora delar av jordklotet.
– Debatten om avskogning har handlat mycket om hur vi i rika länder orsakar avskogning genom vår import, och detta är absolut viktigt att komma åt. Men vi får inte glömma att en stor del av avskogningen drivs av jordbruksproduktion för inhemska marknader. Så för att verkligen minska avskogningen måste man också agera i producentländerna, säger Martin Persson.
Fler saker påverkar
Forskarna bedömer att fler varor än livsmedel kan täckas in i modellen framöver.
– Vi ser ett behov av att bredda analysen bortom livsmedel och jordbruk. Ett exempel är gruv- och energisektorn, som i allt högre grad driver både direkt och indirekt avskogning. På så sätt kan vi få en mer komplett bild av vilka ekonomiska aktiviteter som sätter press på skogar världen över, säger Chandrakant Singh.
Ny bild av utsläpp
Studien ger också en detaljerad bild av hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av avskogningen kopplad till jordbruks- och skogsvaror. Jordbrukare och boskapsuppfödare röjer ofta skogsmark genom att bränna den, vilket gör att det kol som har lagrats i växtligheten frigörs som koldioxid.
Utsläppen beräknas till cirka 41 miljarder ton koldioxid mellan 2001 och 2022, eller i genomsnitt närmare två miljarder ton per år. Det är en betydligt lägre siffra än i tidigare globala sammanställningar, där de årliga koldioxidutsläppen har uppskattats vara mer än dubbelt så höga. Enligt Chandrakant Singh kan skillnaden förklaras med att studien har använt en mer detaljerad metod än i de tidigare beräkningarna.
– Men även om siffran är lägre än tidigare uppskattningar orsakar jordbruksrelaterad avskogning fortfarande runt fem procent av världens totala koldioxidutsläpp, säger han.
Vetenskaplig studie:
Global patterns of commodity-driven deforestation and associated carbon emissions, Nature Food.
Så försvinner skogar
Livsmedel som driver den globala avskogningen:
- Nötkött (40 procent)
- Palmolja (9 procent)
- Sojabönor (5 procent)
- Majs (4 procent)
- Ris (4 procent)
- Kassava (3 procent)
- Kakao (2 procent)
- Kaffe (1 procent)
- Gummi (1 procent)
Länder som orsakar den största andelen av den globala avskogningen:
- Brasilien (32 procent)
- Indonesien (9 procent)
- Kina (6 procent)
- Demokratiska republiken Kongo (6 procent)
- USA (5 procent)
- Elfenbenskusten (3 procent)
Siffrorna gäller jordbruksdriven avskogning mellan 2001 – 2022.
Källa: Chalmers tekniska högskola
