Klent stöd i forskning för ansiktsigenkänning
Regeringen vill ge polisen möjlighet att inom kort börja använda ansiktsigenkänning, med hjälp av AI, i realtid. Men trots att den här typen av teknik har använts i flera år finns sparsamt med forskning som visar att den hjälper polisen att lösa brott. Det framgår en studie från Malmö universitet.
Sedan 2021 har polisen i Sverige möjlighet att använda den biometriska metoden ansiktsigenkänning via Nationellt forensiskt center, NFC. Metoden innebär att NFC kan hjälpa polisen att identifiera misstänkta.
Införandet var ett svar på den ökande mängden bildmaterial från övervakningskameror, mobiltelefoner och sociala medier. Tekniken beskrevs som nödvändig för att effektivisera analyser när traditionella metoder försvåras av maskering och anonymisering i offentliga miljöer.
Ett fåtal studier
Emelie Pramberg Stiernströmer, doktorand i kriminologi vid Malmö universitet, har granskat den vetenskapliga grunden för ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning. Hon har kartlagt studier i ämnet och funnit endast elva publikationer. Flertalet av studierna behandlar inte teknikens effekter, utan allmänhetens syn på tekniken. Endast ett fåtal studier, från USA, redovisar empiriska effekter – alltså faktiska erfarenheter av tekniken.
– Jag blev oerhört förvånad över att det saknas empiriskt stöd, vare sig för teknikens effektivitet eller dess risker, trots omfattande användning. Det pekar på ett tydligt kunskapsgap där vi vet mer om vad människor tycker om tekniken än vad den faktiskt åstadkommer, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.
En omdiskuterad teknik
Tekniken är internationellt kontroversiell och debatten är polariserad. Förespråkare lyfter att den kan minska brottsligheten och stärka den allmänna säkerheten, medan kritiker varnar för massövervakning, intrång i rättigheter och bristande transparens. Samtidigt är det empiriska underlaget alltså begränsat. Forskningen ger inget entydigt stöd för något av påståendena.
En studie visar att tekniken kan öka risken för diskriminering när den används brett. En annan studie tyder på att dessa problem inte uppstår när tekniken används för grova våldsbrott, där man i stället sett minskad brottslighet och bättre resultat över tid. Det är dock svårt att dra slutsatser för Sveriges del eftersom forskningen bygger på studier från USA.
Ska utökas i Sverige
Samtidigt föreslås en utvidgning, i Sverige, av ansiktsigenkänning i bekämpning av brott. Regeringen har föreslagit att polisen, enligt lag, ska få använda ansiktsigenkänning i realtid från den 1 juli 2026.
– Jag tycker givetvis att polisen ska ha rätt verktyg för att bemöta dagens kriminalitet. Men jag ser det som problematiskt att införa en teknik på basis av antaganden, utan att systematiskt klarlägga dess faktiska funktion och effekter, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.
Vetenskaplig artikel:
Facial recognition technology in law enforcement- a scoping review of existing empirical studies, Police Practice and Research.
Utvecklingen i Sverige
Före 2021: Polisen använde till viss del den otillåtna tjänsten Clearview AI för ansiktsigenkänning. IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, slog senare fast att det stred mot brottsdatalagen.
2021: Laglig, kontrollerad användning infördes via NFC som ett forensiskt utredningsstöd. USA, Storbritannien och Australien använder sedan länge tekniken.
2022: Under de så kallade påskupploppen användes tekniken för första gången i en stor operativ utredning för att identifiera misstänkta. Kravaller bröt ut i samband med att Rasmus Paludan fick tillstånd att bränna koraner på flera platser i landet.
2025–2026: Regeringen har lagt fram förslag om att låta polisen använda ansiktsigenkänning i realtid via AI.
Källa: Malmö universitet
Så funkar det i Sverige
NFC i Linköping, Nationellt forensiskt center, hanterar alla ansiktsbildssökningar i Sverige. Tekniken används främst i utredningar efter begångna brott, men regeringen har föreslagit en ny lag som öppnar även för användning i realtid.
Ansiktsigenkänning jämför två biometriska mallar och räknar ut hur sannolikt det är att bilderna föreställer samma person. Överstiger resultatet ett tröskelvärde uppstår en ”potentiell träff”, som bedöms manuellt av en expert på NFC.
Tekniken kan även användas för att identifiera brottsoffer och vittnen, men detta görs ännu inte i Sverige.
Källa: Malmö universitet
