Snus skadar tandköttet – men frågetecken finns kring vita snuset

Texten baseras på en nyhet från Göteborgs universitet

Snus är tydligt kopplat till skador på tandköttet. Men kring det nya vita snuset finns få studier och därmed en kunskapslucka, enligt en ny forskningsöversikt om snus och munhälsa.

Forskarna bakom översikten har gått igenom 26 europeiska studier om svenskt snus och munhälsa. Bilden som växer fram kring hälsorisker är mångfasetterad.

Klart är att det finns ett samlat forskningsstöd för att snus kan göra att tandköttet drar sig tillbaka, särskilt på den plats i munnen där snuset placeras. Flera äldre studier visar också på mer tandköttsinflammation hos användare av traditionellt snus.

Risken för att tandköttet drar sig tillbaka är dock lägre vid användning av portionssnus, jämfört med lössnus. Nyare typer av portionsprodukter kan minska risken ytterligare, enligt forskningen.

Påverkar lokalt i munnen

– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt, säger Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Det är inte bara en fråga om att snusportionen trycker mot vävnaden, utan det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion som medför en benresorption vilket resulterar i att tandköttet drar sig tillbaka över tid. Däremot ser vi inget tydligt stöd för att det leder till destruktiv tandlossning, alltså den typ av sjukdom där tänder successivt tappar sitt fäste i käkbenet.

Oklart kring karies

När det gäller karies är resultaten motsägelsefulla. Vissa studier pekar på fler lagade eller kariesangripna tänder bland användare av traditionellt snus, medan andra studier inte ser skillnader.

Sammantaget går det därför inte att slå fast att traditionellt snus i sig ökar risken för karies.

Koppling till gomspalt

En av de större studierna som ingår i översikten visar att barn till kvinnor som under graviditeten använde traditionellt snus hade en tendens till ökad risk att födas med gomspalt jämfört med barn till icke-användare. Risken var inte förhöjd hos kvinnor som hade slutat snusa före mödravårdsinskrivning.

– Även om det handlar om en riskökning och inte ett bevis för orsak, är det en signal som är viktig ur folkhälsoperspektiv, säger Maria Bankvall, universitetslektor i odontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.

– Användningen av snus under graviditet kan inte betraktas som riskfritt, särskilt när användningen av snus ökar bland unga kvinnor.

Frågor kring vitt snus

De tobaksfria nikotinpåsarna, ofta kallat vitt snus, utgör en kunskapslucka, enligt forskarna bakom översikten.

Användningen av det vita snuset har ökat snabbt under de senaste åren, särskilt bland unga och kvinnor. Det finns i princip inga studier om hur dessa produkter påverkar munhälsan på längre sikt. Preliminära studier tyder dock på att det vita snuset kan ge upphov till andra orala slemhinneförändringar än de som tidigare har observerats.

Annat kan påverka

Eftersom majoriteten av studierna i översikten är observationsstudier går det inte att fastställa orsak och verkan. Livsstil, munhygien och socioekonomiska faktorer kan påverka resultaten. Men genom att samla den tillgängliga forskningen ger översikten en uppdaterad bild av vad som är belagt och var osäkerheterna är störst, enligt forskarna.

Vita snuset vinner andelar

Vitt snus är ett slags smaksatt snus som inte innehåller tobak. Däremot innehåller det i regel nikotin, som utvinns ur tobaksplantan.

Det vita snuset introducerades 2016 och har sedan dess blivit en stor försäljningsframgång. Under 2024 var fyra av tio sålda snusdosor i Sverige vitt snus.

Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning