Frän EU-kritik är ett politiskt verktyg för den ungerska regeringen. Det är en medveten strategi som handlar om att flytta fokus från det egna styret till en yttre ”fiende”. Samtidigt vill en stor majoritet av ungrarna stanna i EU. Det framgår av forskning från Södertörns högskola.
En skeptisk EU-inställning har blivit en grundpelare i den ungerska regeringens kommunikation, säger socialantropologen Anna Balazs vid Centre for Baltic and East European Studies, Södertörns högskola.
EU fungerar i dag som en politiskt konstruerad fiende i Ungern, ett slags ständigt tillgänglig måltavla för regeringspartiet Fidesz och premiärminister Viktor Orbán.
– Populistisk politik bygger på att hela tiden skapa en fiende. Någon som hotar ”det verkliga folket” och som bara den egna ledaren kan skydda dem ifrån, säger Anna Balazs.
Måltavlan ingen slump
Fiendebilden är inte slumpmässig. När Viktor Orbáns parti Fidesz kom till makten 2010 började regeringen att steg för steg montera ned demokratiska kontrollmekanismer: Konstitution, domstolar och medier.
Som EU-medlem är Ungern bundet av krav på rättsstat, mänskliga rättigheter och fria medier. EU har vid upprepade tillfällen kritiserat och sanktionerat landet och fryst medel till det.
– Euroskepticismen är också ett svar till de egna medborgarna. Regeringen vill förklara varför den hela tiden blir kritiserad från Bryssel. Det är inte vi som är problemet, säger berättelsen, det är ”EU-byråkraterna” som försöker dominera oss, säger Anna Balazs.
Kalla kriget-hänvisning
Ett återkommande drag i regeringens propaganda är att likställa Bryssel med Moskva under det kalla kriget. Den tidigare sovjetiska dominansen byts i retoriken ut mot en påstådd liberal ”ideologisk imperialism” från EU.
– Nu sägs det att vi domineras av Bryssel på samma sätt som vi en gång dominerades av Moskva, säger Anna Balazs, som själv är från Ungern.
Ungrare vill stanna i EU
Samtidigt visar opinionsmätningar och Anna Balazs intervjuer med konservativa intellektuella att de flesta ungrare vill stanna i EU. Många upplever visserligen unionens fokus på hbtqi‑ och minoritetsrättigheter som en besvikelse jämfört med drömmen om ett ”kristet Europa” efter kommunismens fall. Alternativen upplevs dock som värre. Många på högerkanten anser att regeringen driver kritiken för högljutt och riskerar att isolera landet.
– De delar ofta kritiken mot EU:s liberala ideologi, men de är också medvetna om att Ungern är ekonomiskt och säkerhetspolitiskt beroende av EU och Nato. De vill förändra unionen inifrån, inte lämna den.
Upprepning befäster bild
I sin forskning använder Anna Balazs begreppet ”hypernormalisering” för att beskriva hur EU-kritiska slagord upprepas tills de blir ett bakgrundsbrus i vardagen, även för dem som inte fullt ut tror på dem. Men de senaste årens ekonomiska nedgång, frysta EU-pengar och politisk kris har, menar hon, börjat skapa sprickor i berättelsen.
– Länge uppfattades Orbán-systemet som nästan orubbligt. Nu ser fler att det faktiskt kan ta slut, och att EU inte nödvändigtvis längre ses som fienden, utan som en del av framtiden, säger Anna Balazs.
Mer om forskningen finns i tidskriften Baltic Worlds från Södertörns högskola.
