Arbetssökande blev inte mer motiverade att söka fler jobb av uppmuntrande eller kontrollerande e-post från Arbetsförmedlingen, visar en rapport. I vissa fall blev effekten istället bli den motsatta.
Den som är arbetslös länge kan tappa motivationen och söka färre jobb, vilket minskar chansen att få arbete. Trots att aktiva arbetssökande är viktiga är det oklart vilka insatser som bäst upprätthåller sökintensiteten. För att undersöka detta har forskare vid Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU) genomfört en försöksverksamhet där en grupp arbetssökande fick varje månad ett extra e-post-meddelande med en vänligt stöttande och uppmuntrande ton, där de påmindes om att söka jobb aktivt och lämna in sin aktivitetsrapport.
En annan grupp fick samma budskap i en strängare och mer kontrollerande ton och en tredje jämförelsegrupp fick inga extra utskick.
Resultatet visar att de som fick extra e-post-meddelanden inte sökte fler jobb. Däremot lämnade de in sin aktivitetsrapport oftare än jämförelsegruppen.
Oväntad effekt: färre sökta jobb och lägre sannolikhet att få arbete
Forskarna såg också att de uppmuntrande meddelandena tvärtemot avsikten ledde till att män sökte signifikant färre jobb. Deras sannolikhet att få arbete minskade också på 12 månaders sikt, och tiden i arbetslöshet blev något längre.
– En möjlig tolkning är att män uppfattade de vänligare meddelandena som ett tecken på att Arbetsförmedlingens kontroll var mindre strikt än de trott, säger Johan Vikström, forskare vid IFAU och professor i nationalekonomi.
Studien visar också att det finns tecken på att chanserna till jobb minskade och tiden i arbetslöshet ökade när personer som uppgivit att de i hög grad drivs av inre motivation fick kontrollerande meddelanden.
– Såvitt vi vet är detta den första studien som visar att den här typen av oväntade och oönskade effekter kan uppstå av insatser som syftar till att motivera arbetssökande.
Registerdata och enkäter användes
Studien bygger på en försöksverksamhet som genomfördes under 2020–2022. Forskarna använde registerdata från Arbetsförmedlingen samt tre enkäter som skickades ut under försöket. I enkäterna ställdes frågor om motivation och kvaliteten på jobbsökandet.
