Sammansättningen av tarmens bakterier hänger samman med hur mycket latent hiv som finns kvar i blodet hos personer som står på läkemedelsbehandling. Det framgår av en ny studie från Karolinska Institutet.
Trots effektiv så kallad antiretroviral behandling finns hiv kvar i kroppen i en vilande form, ofta kallad den virala reservoaren. Denna reservoar är huvudorsaken till att hiv i dag inte kan botas.
I den aktuella studien undersökte forskare vid Karolinska Institutet om tarmfloran, alltså bakterierna som lever i tarmen, kan kopplas till storleken på den virala reservoaren.
Skillnader syns
Studien omfattade 30 personer som lever med hiv och står på långvarig behandling. Forskarna analyserade blodprover för att mäta mängden intakt hiv-dna och kombinerade det med en omfattande kartläggning av deltagarnas tarmflora. Det visade sig att vissa bakteriearter och metabola processer i tarmen skiljde sig åt mellan personer med större respektive mindre hiv-reservoar.
– Vi såg att specifika mönster i tarmfloran var kopplade till skillnader i storleken på hiv-reservoaren. Det tyder på att samspelet mellan kroppen och mikrobiomet kan påverka hur mycket virus som ligger kvar i vilande form, säger Oscar Kieri, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge.
Öppnar nya vägar
Flera bakteriearter kopplades till en mindre reservoar. Andra arter, ofta kopplad till inflammation, var istället vanligare hos personer med större reservoar. Studien visade också att vissa metabola processer var mer aktiva i tarmfloran hos personer med större mängd latent virus, bland annat processer kopplade till nedbrytning av socker och bildande av specifika aminosyror.
Resultaten öppnar nya vägar för forskning om strategier för att bota hiv. Genom att påverka tarmfloran – till exempel via kosten, probiotika eller riktade behandlingar – går det eventuellt att påverka virusreservoaren.
– Våra resultat visar på en möjlig biologisk länk mellan mikrobiomet och hiv-reservoaren, men studien kan inte säga något om orsak och verkan. Vi behöver större och mer långsiktiga studier för att förstå om mikrobiomet faktiskt kan påverka hur mycket av viruset som finns kvar, säger Piotr Nowak, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge.
Forskarna framhåller studiens storlek som en begränsning, liksom att reservoar-analyserna gjordes i blod trots att en stor del av hiv-reservoaren finns i lymfoid vävnad.
Vetenskaplig artikel:
Linking gut microbiome to HIV-1 reservoir size in people living with HIV, Gut Pathogens.
