Alzheimer

Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bryter ner nervcellerna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Nu har ett internationellt forskarteam lyckats mäta hur snabbt giftiga oligomererna skapas och bryts ner. Upptäckten kan bli avgörande i jakten på nya metoder att begränsa demenssjukdomen.

Ett nytt blodtest för alzheimer har utvecklats under ledning av forskare vid Göteborgs universitet. Metoden bygger på att mäta en specifik variant av proteinet tau i ett vanligt blodprov, vilket gör testet enklare och billigare att utföra.

För att förstå vad som händer i hjärnan när Alzheimer uppstår och sjukdomen utvecklas, måste forskare kunna studera molekylstrukturer i nervceller som påverkats av Alzheimers sjukdom. Nu har forskare vid Lunds universitet testat en ny avbildningsmetod som kan göra just det.

Efter en natts vakenhet uppvisade en liten grupp unga, friska män högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan.

Demens utvecklar sig olika från person till person. Nu har forskare utvecklat ett enkelt verktyg för vården öfr vården, som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. 

Ungefär hälften av de patienter som drabbats av MCI, en lindrig minnesstörning, får inom några år demenssjukdomar som Alzheimer. Andra hälften får det inte. En stor studie visar nu nya möjligheter att tidigt se vilka som har störst risk att bli sjukare. Därmed kan framtida bromsmediciner...

Tidig upptäckt av Alzheimer gör att man genom en förändrad livsstil kan hålla sig frisk längre. Med hjälp av en ny app kan man tidigt göra en bedömning om man befinner sig i riskzonen för att utveckla Alzheimer eller demens.

Det kan bli betydligt lättare att diagnostisera Alzheimers. Forskare har vidareutvecklat en blodmarkör som via ett enkelt blodprov kan visa om en patient har sjukdomen. Redan till hösten börjar de testa tekniken inom primärvården.

Personer med en specifik och ovanlig genmutation tycks vara skyddade mot flera olika demenssjukdomar, och ha ökad möjlighet till ett långt liv. Det framgår av en omfattande internationell forskningsstudie.

När forskarna stängde av genen som producerar proteinet galectin-3 hos möss, minskade såväl mängden alzheimerplack som inflammationsbördan. En studie från Lunds universitet visar nu vilken nyckelroll proteinet de facto har vid Alzheimers sjukdom.

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Cellernas egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan även sprida Alzheimers sjukdom till nya nervceller i hjärnan. Upptäckten vid Linköpings universitet kan få betydelse för utveckling av ny diagnostik och på sikt även läkemedel som bromsar spridningen av sjukdomen.

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan. I alla fall hos bananflugor. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada av aggregaten.

Kvinnor som är i bra fysisk kondition i medelåldern har närmare 90 procents lägre risk för att utveckla demens i hög ålder jämfört med kvinnor med genomsnittlig kondition, visar en studie från Sahlgrenska akademin.

Nu vet forskarna att Alzheimers sjukdom börjar i en av hjärnans inre delar – i det så kallade default mode-nätverket. Upptäckten kan ge bättre diagnoser framöver och är en viktig del i att förstå sjukdomens uppkomst.