Arkeologi

Konserveringen av regalskeppet Vasa har gett unika kunskaper om hur stora vattendränkta arkeologiska träföremål kan bevaras för eftervärlden. Det visar den utvärdering av konserveringsprogrammet som en forskare vid Göteborgs universitet har gjort.

Bröd och jästa drycker är idag en självklar del av kosten. Gåtan om när människan började använda jäst för att förädla mat och dryck har dock hittills gäckat forskarna. Men nu är ett forskarlag från Stockholms...

De historiska indiansamhällena i Amazonas regnskogar kan ha varit mycket större och mer avancerade än vad forskare tidigare trott. Arkeologer från Göteborgs universitet har tillsammans med brasilianska kollegor hittat resterna av ett 90-tal bosättningar söder...

På Falbygden i centrala Västergötland finns en av norra Europas största koncentrationer av megalitgravar från den yngre stenåldern (ca 4000-1 500 f.Kr.). En ny avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet visar nu att dessa så kallade...

Genom sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid Birka framträder en annan vikingavärld än den man hittills sett. Forskarnas unika fynd kan berätta om platsen och vikingatiden på ett nytt sätt.

Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare...

Tvärtemot traditionella forskningsrön kan kult till guden Dionysos i det tidiga Rom, alltså runt 500-talet före Kristus, mycket väl ha förekommit. Det visar en avhandling i antikens kultur och samhällsliv från Göteborgs universitet.

Mellan ca 300 f. Kr. och 1000 e. Kr. offrades närmare 40 människor, otaliga djur samt vapen och praktföremål i Skedemosse i Gärdslösa socken på Öland. Offerritualerna var ofta mycket våldsamma. Djuren åts i rituella måltider innan resterna...

Strax norr om Ringsjön i mellersta Skåne ligger Agerödbjär i ett område känt för sina rika lämningar från den äldre stenåldern. Här genomför arkeologerna vid Södertörns högskola seminariegrävningar fram till...

På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29...

De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, och som publiceras i tidskriften BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer...

Miljöarkeologiska studier av jord och mark kan ge ny kunskap om hur människor har levt under historien. Men materialet är hotat. Det framgår av en ny avhandling från Umeå universitet.

En ny studie vid Uppsala universitet visar att de två kranierna i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka som enligt sägnen ska ha tillhört Birgitta och dottern Katarina, inte kommer från mor och dotter. Dessutom överensstämmer inte åldersbestämningar av...

I den traditionella arkeologiska och historiska forskningen om det antika Grekland finns en tydlig skiljelinje mellan kommunikationen över hav och över land. Antikvetaren Anton Bonnier vid Stockholms universitet visar i en ny avhandling att så inte alls är fallet. I...

Användningen av digital teknik ger nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet. I sin avhandling visar Daniel Löwenborg hur analyser av arkeologiskt material tillsammans med digital teknik kan ge en bättre...

Skeppsmasken håller på att spridas till Östersjön, där den hotar ett stort marint kulturarv. Forskare vid Göteborgs universitet misstänker att klimatförändringen gynnar den fruktade masken, och deltar nu i ett EU-projekt för att kartlägga...