Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Ullen blev viktigare än bronset
Självhushåll på ull, garn och tyg var ingen självklarhet på bronsåldersgårdarna. Fynd från gravar visar att ullen kom långväga i från. Forskning visar att textilproduktion var en viktig del av ekonomin och handelsnätverken under bronsåldern, och stora mängder importerades till Norden.
-
Vikingar reste runsten av rädsla för klimatkatastrof
I över hundra år har forskare försökt koppla runorna på Rökstenen till krigiska bragder. När den i själva verket restes i oro för en ny "fimbulvinter" – en tre år lång vinter som förebådade världens undergång.
-
De ska säkra lämningarna av Nordenskjöld-expeditionen
Lämningarna efter den första svenska Antarktis-expeditionen hotas att förstöras av de snabba klimatförändringarna. Nu ska svenska och argentinska forskare åka till platsen för att dokumentera och försöka bevara lämningarna innan det är för sent.
-
Förmoderna tider på Island under lupp
Med hjälp av digitala metoder och modeller kan man undersöka hur landskap brukats i det förmoderna Island. Modellerna kan också ligga till grund för olika perspektiv på det förmoderna livet på Island. Det visar en ny doktorsavhandling från Umeå universitet.
-
Den första vikingen var en bronsåldersman
Redan 2500 år före vikingatiden rådde nordisk högkultur. Bronsåldern präglades av båtfärder, handel, krigarideal och ett hövdingavälde med lyxkonsumtion och makt från gudarna. Parallellerna är slående, visar dagens forskning.
-
Nyupptäckta hällmålningar i Tumlehed avslöjar sjöfart på stenåldern
Sydvästra Sveriges mest välbevarade hällmålning har nu daterats – den är från sen stenålder. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Göteborgs universitet lyckats blottlägga flera tidigare okända motiv som inte längre är synliga för ögat. Motiv som ger ytterligare bevis för den...
-
Laestadius kan ha spritt kornet i Norrbotten
Norrbottniska kornfrön från missväxtåren i slutet av 1800-talet är förvånansvärt lika, rent genetiskt. Det kan ha varit Lars-Levi Laestadius, eller någon i hans familj, som tagit med sig utsädet när de flyttat mellan olika orter i trakten. Det misstänker forskare efter att ha upptäckt...
-
Separata avrinningsrör viktigt i städers skydd mot översvämningar
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att problemen i stället förvärras. Ett nytt verktyg kan göra det...
-
Dna-analys avslöjar var stridsyxekulturen kom ifrån
Skandinaviens stridsyxekultur uppstod för omkring 5 000 år sedan. Genom att kombinera arkeologisk och genetisk information har forskare kommit fram till att kulturens intåg är ett resultat av stora folkvandringar.
-
Minnesmanipulation användes när romarriket kristnades
Med kristendomens intåg under senantiken förändrades religiöst liv och praktik i romerska städer. Men skiftet skedde inte bara med våld och intolerans. Den hedniska materiella kulturen återanvändes för att forma en kristen samtid och framtid. Istället för att förstöra tingen omformades...
-
Minnena från Kubakrisen får nytt liv
Hur påverkade Kubakrisen 1962, då supermakterna USA och Sovjetunionen var nära ett kärnvapenkrig, Kuba och människorna där? En svensk arkeologiprofessor har i fjorton års tid arbetat med att ge röst åt de minnen och berättelser som tidigare inte kommit till tals – och som tillsammans...
-
Eliten levde lyxliv under yngre järnålder
Dryckesceremonier, brädspel, gåvoutbyten och exklusiv jakt. Det var några av elitens maktstrategier under yngre järnålder. Däremot var var inte krig och plundring en uttalad maktstrategi, i alla fall inte i de västra delarna av nuvarande Sverige, enligt en avhandling vid Göteborgs...
-
Skandinaviens äldsta mänskliga DNA hittat i tuggummi
De första människorna som bosatte sig i Skandinavien för mer än 10 000 år sedan lämnade sitt DNA efter sig i tuggummin. Det är forskare från Stockholms universitet som lyckats knåda ut DNA från de tuggade klumparna av kåda från björkbark, som spottades ut för 10 000 år sedan.
-
Stenålderns europeiska megalitgravar var familjegravar
Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre...
-
Kulturskatter ryker i skogsbruket
Det moderna skogsbruket går hårt åt skogens kulturmiljöer. Skogsstyrelsens statistik visar höga och ihållande skadenivåer. Av alla kulturlämningar är kolbottnen, resterna efter kolmilorna i skogen, som råkat mest illa ut.
-
Sfinx hittad i verkstad vid utgrävningarna i Gebel el-Silsil
Den svenska utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten har upptäckt en sandstensverkstad och flera skulpturer från Nya riket (1550–1070 f Kr) på utgrävningsplatsen.