Artificiell intelligens
-
Radarsensorer tar självkörande bilar genom dimma och snö
Självkörande fordon navigerar med hjälp av kameror och lasersensorer, men detta kräver fri sikt. Nu har forskare förbättrat noggrannheten hos radarsensorer – något som kan göra körningen säker i alla väder.
-
AI tolkar känslor i patienternas ord
Inför ett vårdbesök uppmanas patienter ofta att beskriva hur du mår med hjälp skattningsformulär. Men de flesta föredrar att använda egna ord. En ny metod – där artificiell intelligens och ordanalys kombineras – har visat sig ge mer träffsäkra diagnoser och nöjdare patienter.
-
AI håller koll på cellernas rörelser i mikroskop
Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare göra bättre analyser av celler som filmas i mikroskop. Den nya metoden kan underlätta utvecklingen av cancermediciner.
-
Sportlov framför skärmen – så kan spelandet bli utvecklande
Oroar du dig för att barnen spelar för mycket och önskar att de sysslade med något mer meningsfullt? Då kan det vara läge att tänka om. Forskning visar att datorspel kan vara både personlighetsutvecklande, kreativt och leda till ett helt nytt berättande.
-
Så kan automatisering påverka lönerna
När maskiner tar över arbetsuppgifter tvingas många anställda söka sig till andra yrken. När arbetskraften stuvas om kan personer med bred kompetens delvis bli automatiseringens vinnare.
-
AI-chatt slår igenom med dunder och brak – så smart är den
Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver "läskigt bra" och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.
-
Ultrakänslig sensor kan minska risker med vätgas
En stor utmaning kantar satsningar på vätgas för att ersätta fossila bränslen. Gasen kan bli explosiv i kontakt med luft. Forskare vid Chalmers har nu tagit fram en optisk sensor som kan upptäcka rekordlåga halter läckande vätgas.
-
AI skräddarsyr DNA för framtidens läkemedel
Med hjälp av artificiell intelligens har forskare på Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar och nya livsmedel kan utvecklas.
-
Varför ska en doktor lita på en dator?
Maskininlärning kan fungera som beslutsstöd för läkare, till exempel vid val av medicinering. Men vad krävs för att en doktor ska lita på en dator?
-
Chattbotar vet när du kommer att skratta
Försöker du dra ett dåligt skämt åt en chattbot på internet? Snart kan den skratta med. Boten vet dessutom när du kommer att skratta innan du själv ens fattat det.
-
Elektronisk nos kan på sikt säkra rättsfallen
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.
-
Lika svårt för algoritmer och hudläkare att bedöma melanoms djup
Det är svårt att korrekt bedöma tjockleken på hudcancer – även för en vältränad algoritm. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Därför trodde ingen på videon där Zelenskyj gav upp
Få trodde på videon som spreds på internet tidigare i år, där den ukrainske presidenten verkade uppmana sina landsmän att ge upp. Det är svårt att avslöja en deepfake med blotta ögat, men här var budskapet alltför orimligt, menar forskare.
-
Artificiell intelligens kan hjälpa till att skapa grön el
Bättre material och katalysatorer behövs för att kunna framställa grön och billig energi – och med hjälp av artificiell intelligens kan processen gå snabbare. Det visar en studie från Malmö universitet.
-
Så kan robotar vinna människors tillit
Vi litar på en robot när vi spelar spel, men känner oss inte lika trygga om den ska hjälpa oss med medicinering. Förtroende, förutsägbarhet och känsla av kontroll är några faktorer som avgör om samspelet mellan människa och robot blir lyckat.
-
Ny teknik utmanar synen på det mänskliga
Vad innebär det egentligen att vara människa i en tid som präglas av teknik som blir allt mer människolik – och som även tar allt större plats i vår vardag? Svaret söks i en ny avhandling från Umeå universitet.