Ätstörning

Man ska helst vara smal. Och har man ätit och druckit gott tränar man för att "sona sina synder". Det här är ideal som ofta uttrycks på träningspass, enligt en ny avhandling från Malmö universitet. Men budskapen är problematiska, menar avhandlingens författare Karin Andersson. – De...

Relativ energibrist, att man äter för lite i relation till hur mycket man tränar, är inte ovanligt inom idrotten. Energibristen kan bland annat påverka järnstatus och immunförsvar och leda till ätstörningar, stressfrakturer och benskörhet. Det framgår av en ny forskningssammanställning...

Nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom. Många har också upplevt att dåligt mående påverkat vardagen. Det visar en avhandling som undersökt psykisk ohälsa bland svenska idrottare på landslagsnivå.

Risken att drabbas av den allvarliga ätstörningen arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en tvillingstudie vid Karolinska institutet.

Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor. Men det finns ett undantag, nämligen diagnosen arfid. Där är hälften pojkar.

”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring.

Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.

En studie som sedan 1985 följt ett femtiotal personer som utvecklade anorexi under tonåren visar att flertalet 30 år senare var friska, men att några hade fortsatta ätstörningar. Den visar också att tonåringar som är något äldre vid insjuknandet har bättre chans att tillfriskna.

Att som ungdom drabbas av en ätstörning gör att livet sätts på pausläge under en lång tid. Därför är det viktigt med rätt uppbackning även utanför familjen. Det kan vara inom både skolans värld och idrottsorganisationer.

Barn som tidigare har kallats kräsna eller kinkiga med maten kan i själva verket lida av selektiv ätstörning. Sedan diagnosen blev känd 2013 har antalet fall ökat i Sverige, men än så länge finns det inte tillräckligt med forskning på vare sig orsaker eller behandling.

Kvinnor med anorexi uppvisar tydliga autistiska drag, även sedan ätstörningen klingat av och de uppnått normalvikt, visar forskning vid Sahlgrenska akademin. - Det är självklart att anorexivård måste vara matfokuserad, det handlar först och främst om att rädda liv, men också andra...

Flera nya forskningsprojekt kring anorexi är på gång vid Lunds universitet och Division Psykiatri, Skånevård Sund. Gemensamt är att hela familjen involveras vid behandlingen av sjukdomen.

Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa.

Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört...

De psykiska problem som tonårsflickor med ätstörningar lider av är ofta ett resultat av ätstörningen – inte orsaken till den. Socionomen Sanna Aila Gustafsson vid Örebro universitet hävdar att ätstörningar hos unga flickor egentligen är en rationell, om än ohälsosam, reaktion på de...

Många patienter som söker hjälp för sin fetma lider av ätstörningar och hetsätning. En undersökning vid Örebro universitet visar att problemen fortfarande är vanliga tre år efter kirurgisk behandlingen. Däremot påverkas inte resultatet eftersom patienter med ätstörningar går ner...