Barn och unga
-
Bollsport en utmaning för idrottslärare
Bollsport i skolan kan användas för att lära elever att samarbeta, men i praktiken är det inte helt lätt. Lärarna tvingas ofta balansera mellan tävlingskultur och inkludering i undervisningen, visar en avhandling.
-
Förskolan underlättar inte alltid integration
Förskolan pekas ut som en viktig plats för att nyanlända barn ska integreras i det svenska samhället. Men den fria leken och undervisningen främjar inte alltid målet, enligt forskning vid Linköpings universitet
-
Fiberrik mat kan skydda barn mot celiaki
Små barn som äter mycket fibrer ser ut att löpa mindre risk att drabbas av glutenintolerans. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Fler språk i klassrummet kan ge bättre ämneskunskaper
Ett klassrum där eleverna behärskar flera språk kan ses som en pedagogisk skattkista, enligt en ny avhandling. Men lärarna behöver veta hur kistan öppnas för att kunna använda språkkunskaperna på ett bra sätt i undervisningen.
-
Otrygghet försvårar behandling av barn som utsatts för våld
Barn och unga som utsatts för våld i hemmet kan ha svårt att läka om otryggheten fortsätter under den psykologiska behandlingen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. För att hjälpa barnen behövs bättre skydd under och efter vården.
-
Utsatthet påverkar muslimska elevers gymnasieval
Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.
-
Brist på barnahus drabbar unga brottsoffer
Många svenska kommuner saknar ett barnahus, där myndigheter samlas för att stödja barn som kan ha utsatts för våld och övergrepp. Nu vill utredarna bakom en ny rapport se en förbättring av situationen för att alla barn – oavsett var de bor – ska få tillgång till bättre stöd.
-
För tidigt födda får inte tillräcklig smärtlindring
Många barn som föds extremt tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte alltid ge smärtlindring fullt ut, visar en stor kartläggning inom neonatalvården.
-
Pandemin skyddade barn från luftvägsinfektioner
Färre små barn drabbades av luftvägsinfektioner under covid 19-pandemin jämfört med före virusutbrottet. Dessutom minskade användningen av antibiotika bland de allra yngsta. Det visar forskning vid Umeå universitet.
-
Behandling av barn med obesitas har långsiktig effekt
Livsstilsbehandling för nyttigare matvanor och mer fysisk aktivitet kan hjälpa barn med kraftig övervikt, obesitas. Men sådan behandling har även effekt på längre sikt. Risken för allvarliga hälsoproblem och för tidig död minskar i vuxen ålder.
-
Vejp och vitt snus – hur farligt är det nya nikotinet?
Allt fler unga i Sverige använder vitt snus och e-cigaretter. De marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Forskare har i flera studier undersökt hur riskerna med de nya nikotinprodukterna ser ut.
-
Immunsystemet ledtråd till bättre behandling av barncancer
Barns immunförsvar reagerar annorlunda vid cancer jämfört med vuxnas. Ökad förståelse för skillnaderna i immunsvar kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer, enligt forskare vid Karolinska institutet.
-
Fler barn räddas med tidigare igångsättning
Andelen barn som dör i magen, eller i samband med förlossning, efter graviditetsvecka 41 har under några år minskat med 47 procent i Sverige. Det visar en stor studie. Minskningen har skett efter att rutinerna kring igångsättning förändrades.
-
Fler barn skadas på elsparkcykel
Olyckor med sparkcykel har ökat kraftigt och en fjärdedel av alla som skadas är barn. Åldersgräns och krav på hjälm är några åtgärder för att minska olyckorna, enligt en ny rapport från VTI.
-
Förskolans läge påverkar barnens luftkvalitet
Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.
-
Varierande kemikaliemix i svenska ungdomars kroppar
Ungdomar i Sverige bär på en uppsjö av kemikalier i sina kroppar. Men halterna varierar, bland annat beroende på kön, födelseplats och bostadsort. Det framgår av en doktorsavhandling från SLU.