Barn och unga
-
IVF-barn mår prima som unga vuxna
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
-
Liten insats gör mycket för barn till deprimerade mammor
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå.
-
Varför väljer flickor bort matematik i skolan?
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors "relativa förmåga" förklaringen?
-
Unga med psykisk ohälsa hittar inte vård
Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp. De upplever att samhällets stödsystem är svårnavigerat och otillgängligt och tycker att de själva kan för lite om psykisk hälsa. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad. Katrin Häggström Westberg har...
-
Barn som förlorat en förälder döljer ofta sorgen
6 av 10 tonåringar som förlorat en förälder i cancer upplever att de inte kunnat sörja ordentligt. Istället har de bitit ihop och gett sken av att allt varit som vanligt.
-
Var åttonde ung har tagit preparat för att förändra sin kropp
Var åttonde person i åldern 16-25 år har använt eller använder preparat som är muskelbyggande eller har som syfte att förändra kroppens utseende enligt en studie från Högskolan i Gävle.
-
Samband mellan språkförmåga och finmotorik
Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det.
-
Extremt mansideal bakom gängvåldet
En stark maskulinitet där vapen och våld romantiseras är vanligt i kriminella gäng. Men ofta är denna machokultur en kompensation för ett tidigt utanförskap. Att jobba med manlig identitet kan vara en del av lösningen.
-
Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartlagd
Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom...
-
Får vem som helst prata förortsslang?
På en innerstadsskola pratade vissa elever förortsslang, trots att de aldrig bott i förorten. ”Kulturell appropriering”, menade andra elever. En avhandling har undersökt ungdomars syn på vad som är bra och dåligt språk.
-
Apatiska barn blev friska när de vårdades ensamma
Barn med uppgivenhetssyndrom, det som tidigare kallades "apati", som separerades från resten av familjen blev friska. Uppehållstillstånd hade ingen påverkan på tillfrisknandet, visar en studie från Uppsala universitet.
-
Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes
Barn i Sverige löper den näst högsta risken i världen att utveckla typ 1-diabetes. Amning och att vänta med gluten skulle kunna ha en skyddande effekt.
-
Så kan integrationen för ensamkommande tjejer förbättras
Ensamkommande kvinnor och flickor behöver få tydlig information om vilka rättigheter kvinnor har i Sverige. Många kvinnor riskerar annars att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter.
-
Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa
Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.
-
Primärvården missar barn med nydebuterad diabetes
Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Barn som inte kan äta
”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring.