Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Därför kan olika sjöfåglar samsas på samma plats
Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.
-
Nya arter upptäcks med modern dna-teknik
Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.
-
Invasiva svampar ett ökat hot i Sverige
I skogar i USA och Kanada dyker plötsligt en asiatisk matsvamp upp på stubbar och fallna träd. Troligen har den ”rymt” från odlingar – något som även kan hända i Sverige. Och forskare är oroade.
-
Fler nyfödda fjällrävar
Fjolåret blev något av ett bottenår för fjällrävskullarna i Sverige. Men enligt årets inventering har fjällsrävsungarna blivit fler. Ett positivt steg, enligt forskare från Stockholms universitet.
-
Kritiskt möte för att skydda världens arter
Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
-
Platta ostron frodades i Europa – men reven försvann
För mer än 200 år sedan bredde ostron ut sig i vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje, visar en studie. Men dessa viktiga ekosystem försvann till följd av överfiske.
-
Jordbruksstöd i skogsbygder kan förbättras
Jordbrukspolitiken för skogsbygder skulle kunna förbättras, enligt en ny studie från Lunds universitet och SLU. En omfördelning av pengar mellan olika jordbruksstöd skulle kunna ge mer sammanhängande stöd där målen bättre uppfylls.
-
Utrotning av fågelarter stör ekosystemen
Människan har utrotat hundratals fågelarter. Men när de försvinner blir fåglarnas viktiga jobbuppgifter i naturen inte utförda. Det leder i sin tur till störningar i ekosystemen, visar en studie med forskare från Göteborgs universitet.
-
Växter hotas när strandängarna krymper
Kustnära strandängar i Sverige växer igen i allt högre takt. Effekterna kan bli allvarliga för specialiserade växtarter, menar forskare vid Stockholms universitet. Många är redan hårt trängda när vassen breder ut sig.
-
Igenväxta gräsmarker stör bakterier och svampar
Det är inte bara växter och insekter som hotas när gräsmarker och naturbeten växer igen. Även svampar och bakterier påverkas när mer skog tar plats, visar en avhandling.
-
Invasiv sammetsgeting hotar honungsbiet
Namnet må vara lent. Men den sydostasiatiska sammetsgetingen som rör sig mot Sverige är ett fruktat rovdjur. Favoritfödan är honungsbin.
-
Rätt skötsel får vägrenar att surra av humlor och bin
Anpassad skötsel av vägrenar får blommor, bin och fjärilar att trivas bättre. Men det finns begränsningar. Mycket trafik längs en väg motverkar den positiva effekten för pollinatörerna.
-
Rosa havsgris – en av doldisarna i Stilla havets djup
Rosa havsgrisar med små fötter och skålformade svampdjur med hisnande lång livslängd. Det är några okända arter som forskare från bland annat Göteborgs universitet upptäckt under en djuphavsexpedition till Stilla havet.
-
Sjöar, träd och grillplatser dragplåster i naturen
När vi ägnar oss åt friluftsliv står fin utsikt, sjöar och gamla träd högt på topplistan – men många uppskattar även att vindskydd och grillplatser finns på plats. Tät skog och kalhyggen får däremot nobben, visar en avhandling från SLU.
-
Drönare spanar efter invasiva arter
Den invasiva arten renkavle kan innebära ett hot mot skördar. Forskare vid Blekinge tekniska högskola har nu tagit hjälp av drönare och AI för att spåra den svårupptäckta växten.
-
Mänsklig aktivitet hotar livet i underjorden
Långt ner i berggrunden finns ett känsligt ekosystem där mängder av mikroorganismer lever. Men gruvdrift och andra mänskliga aktiviteter kan störa livet i underjorden dramatiskt, enligt en studie.