Forskning om biologisk mångfald
Biologisk mångfald är den variation av djur, växter och livsmiljöer som finns på jorden. Allt levande hänger ihop och är beroende av varandra för att naturen ska fungera.
Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Naturen väcker känslor – och styr hur vi hjälper pollinatörer
Våra känslor för naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi gör – och hur mycket de gynnar pollinatörer. Sambandet blir extra tydligt i städer där gröna ytor och människors kontakt med naturen minskar. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Bekämpningsmedel kan skada livet i marken
Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersökt jord från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordproverna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.
-
Starkt folkligt stöd för att skydda planeten
Människor i flera delar av världen är positiva till det så kallade 30–30-målet, som syftar till att rädda den biologiska mångfalden. Det visar en studie där forskare undersökt opinionen i åtta länder. Stödet varierar dock mellan länder och påverkas av hur skyddet utformas i...
-
Viktiga livsmiljöer för marina djur saknar skydd
Havssköldpaddor hotas av mänsklig aktivitet – och de är långt ifrån ensamma. Många arter i världshaven riskerar att påverkas negativt av fiske, sjöfart och nedskräpning, samtidigt som bara en liten del av haven är skyddade. Det visar en internationell studie som Lunds universitet...
-
Torrt väder ökar effekten av naturvårdsbränder
Naturvårdsbränder genomförs oftast på våren när marken är fuktig – men för att gynna den biologiska mångfalden ger bränder under riktigt torra förhållanden bäst resultat. Det visar en avhandling från SLU.
-
Musslornas larver får fiskar att ändra kurs
Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.
-
Växtätarnas roll i ekosystemen stabil under miljontals år
Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.
-
Gemensamt mönster styr arternas spridning över jorden
En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.
-
Boplatser för marklevande bin minskar
Många bin lever i sandig mark, men i takt med att städer växer kan deras livsmiljöer hotas. En studie som undersökt marklevande bin i ett område i Uppsala visar en dramatisk minskning av deras boplatser.
-
Nattens pollinering är lika viktig som dagens
Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...
-
Musslor formar livet under ytan – och motar knotten
Flodpärlmusslan gör mer än att filtrera vatten. Arten, som minskar i Europa, påverkar både nedbrytning av löv och fiskars beteenden i vattendrag. Dessutom kan musslorna bidra till att minska knott.
-
Varmare klimat stuvar om i Arktis växtvärld
Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
-
Vildare skogar är bra för både planeten och människor
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
-
Ljusa kräldjur trivs bäst i öppna landskap
Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva.
-
Bottenhavets ekosystem under hård press
40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.
-
Människan orsakar stor förlust av arter globalt
Människor har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden. Det konstaterar forskare bakom en omfattande studie om människans effekt på ekosystem och djurliv. Både antal och sammansättning av arter har påverkats globalt.
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera