Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är den variation av djur, växter och livsmiljöer som finns på jorden. Allt levande hänger ihop och är beroende av varandra för att naturen ska fungera.
Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Svenska ekskogar rymmer oväntat stor mångfald
Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.
-
Oväntat fynd av små musslor i svenska sjöar
Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.
-
Nya insekter kan hittas med snabbt dna-test
Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.
-
Klimatångest kan ge kraft att förändra
Världen går mot 3 graders uppvärmning. Många menar att en klimatkatastrof redan är ett faktum. Betyder det att människor ger upp och struntar i klimatet? Tvärtom menar forskare, kan en mörk syn på framtiden bli en drivkraft för förändring.
-
Växter viktig del av kulturen på Borneo
Borneos unika växter kan användas till byggmaterial och mediciner, men ger även inkomster för människor. Många arter är dessutom viktiga för olika befolkningsgruppers kultur och traditioner. Det framkommer i en ny biokulturell databas som tagits fram av forskare vid SLU.
-
Därför kan olika sjöfåglar samsas på samma plats
Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.
-
Nya arter upptäcks med modern dna-teknik
Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.
-
Invasiva svampar ett ökat hot i Sverige
I skogar i USA och Kanada dyker plötsligt en asiatisk matsvamp upp på stubbar och fallna träd. Troligen har den ”rymt” från odlingar – något som även kan hända i Sverige. Och forskare är oroade.
-
Fler nyfödda fjällrävar
Fjolåret blev något av ett bottenår för fjällrävskullarna i Sverige. Men enligt årets inventering har fjällsrävsungarna blivit fler. Ett positivt steg, enligt forskare från Stockholms universitet.
-
Kritiskt möte för att skydda världens arter
Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
-
Platta ostron frodades i Europa – men reven försvann
För mer än 200 år sedan bredde ostron ut sig i vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje, visar en studie. Men dessa viktiga ekosystem försvann till följd av överfiske.
-
Jordbruksstöd i skogsbygder kan förbättras
Jordbrukspolitiken för skogsbygder skulle kunna förbättras, enligt en ny studie från Lunds universitet och SLU. En omfördelning av pengar mellan olika jordbruksstöd skulle kunna ge mer sammanhängande stöd där målen bättre uppfylls.
-
Utrotning av fågelarter stör ekosystemen
Människan har utrotat hundratals fågelarter. Men när de försvinner blir fåglarnas viktiga jobbuppgifter i naturen inte utförda. Det leder i sin tur till störningar i ekosystemen, visar en studie med forskare från Göteborgs universitet.
-
Växter hotas när strandängarna krymper
Kustnära strandängar i Sverige växer igen i allt högre takt. Effekterna kan bli allvarliga för specialiserade växtarter, menar forskare vid Stockholms universitet. Många är redan hårt trängda när vassen breder ut sig.
-
Igenväxta gräsmarker stör bakterier och svampar
Det är inte bara växter och insekter som hotas när gräsmarker och naturbeten växer igen. Även svampar och bakterier påverkas när mer skog tar plats, visar en avhandling.
-
Invasiv sammetsgeting hotar honungsbiet
Namnet må vara lent. Men den sydostasiatiska sammetsgetingen som rör sig mot Sverige är ett fruktat rovdjur. Favoritfödan är honungsbin.
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera